SANNAS RUM

Efter en händelserik dag slår jag mig än en gång ner framför tangenterna. Och nu ska vi prata om det värsta uttrycket som finns, nämligen lagom. Varför kommer jag in på detta just idag? Jo, därför att alla vill att jag ska vara så sjukt lagom. Man ska vara lagom framåt, man ska vara lagom bakåt, man ska vara lagom si, lagom så! Det enda lagom som inte är bra att vara är lagom snygg. Där är jag antagligen just med måtta/lagom - thanks!
Ja, men klart att jag är jag. Jag kan inte vara någon annan än mig själv. Om det gör dig osäker, ger dig obehag eller gör dig obekväm - you name it - så ber jag så hemskt mycket om ursäkt. Men det kan inte gå ut över mig sedan. Det får stå för dig!
Vi kan kompromissa - jag är väldigt, sjukt, jättemycket lagom i grupp där jag inte känner mig bekväm. Jag är inte speciellt lagom, utan mer framåt, när jag känner mig bekväm. Det är väl en vettig kompromiss?

Har jag någonsin ställt kravet på någon att han/hon ska vara lagom? Aldrig! Det är ett uttryck som borde slaktas, kriminaliseras, avskaffas. Det borde inte få användas. Jag ska bannemig föra in det i LUF:s handelsprogram - vi är starkt emot uttrycket "lagom".

Och nu ska jag citera min kära vän Hanna:
"Det känns som att killarna alltid tycker vi ska vara "lagom" på, så dom kan välja och bestämma alltihop."
Klockrent Hanna, klockrent.
Det som är mycket viktigt för killar är även att man ska vara den man är. Man ska inte låtsas vara någon annan, utan vara just sig själv och ingen annan! När jag är mig själv, och när Hanna är sig själv så är vi inte tillräckligt lagom. Hon är återhållsam, jag är framåt. Jag är alltid sjukt glad, jag är ganska erfaren. Det som säkert skulle klassas som härliga egenskaper vänds istället - fan, vad jobbigt att du är glad hela tiden, men nu framstår ju jag som oerfaren!