ophthalmia

Toodles,

goda nyheter - jag har fått ögoninflammation. Vad som har hänt med mitt immunförsvar är ett mysterium.
Imorgon börjar vi flytten, men inte förrän på fredag får vi nycklarna. Men det ska bli roligt, även om det är knapert rent ekonomiskt. Fast det löser vi. Nu ska jag hälla lite mer antibiotika i mina ögon och tvätta all textil i lägenheten så att vi inte smittar någon annan. PUSS

bathroom



Såhär har vi tänkt i badrummet: under tvättstället ska vi sätta in ett tvättställsunderskåp i svartbrunt från IKEA. Vi har inte riktigt 1OO% koll på om det kommer matcha med kaklet som vi har nu, men vi ska prova i alla fall. Badrumsskåpet åker ner till förrådet så länge också sätter vi in ett som matchar underskåpet som också är från IKEA. Vi har inställningen att mörk inredning i badrummet gör det mycket mysigare. Men vi är inte helt hundra ännu.

Sedan vill jag ha någon form av hylla mellan badkaret och fönstret, där man kan ställa all tvål, rakhyvlar, schampo, peeling - you name it. Allt det där som inte jag vill ska stå på badkarskanten. Sedan beställde jag också handdukar och en badrumsmatta från H&M Home. Tror det kommer bli snyggt faktiskt!

I övermorgon får vi tillträde, kan inte fatta det.  S P Ä N N A N D E!!

swedish problems



Hahaha, underhållning på hög nivå, så jäkla bra sida!

tillit

“You may be deceived if you trust too much,
but you will live in torment if you do not trust enough”


Jag har ett problem som kallas tillit. Jag har alltid haft lätt att lita på människor för att jag har haft en så bra självkänsla. Nu har jag dock insett att den där självtilliten strandat lite och hamnat efter mig. Den finns inte längre. Jag litar inte på mig själv, eller jag är inte riktigt bekväm med mig själv. Jag är rädd för mig själv, ser alltid det negativa i saker och ting och målar fan på väggen jämt och ständigt. När jag inte kan lita på mig själv kan jag heller inte lita på andra. Stup i kvarten kommer en farlig tanke upp i mitt huvud också. Den lyder "vad ska alla andra tycka?". Jag känner själv att jag är uppvuxen i miljöer där man tycker väldigt mycket om andra, jag är van vid att folk tycker. Men jag vill inte vara så himla beroende av vad andra tycker. Vad de tycker om mina kläder, om mitt hår, om vem jag är vän med, om vad jag gör, vart jag jobbar, vart jag bor. Den första tanken som slog mig när jag fick reda på att vi hade fått vår lägenhet var "Vad ska folk tycka om att jag har just den postadressen?". Istället för att vara positiv och inse att jag vid 2O års ålder har ett förstahandskontrakt. Jag har ju fått en fot in, varför ska jag bry mig om vad gamla gymnasiekompisar som inte ens hälsar på mig på stan ska tycka om att jag har 421 som postadress?

Det är inte så att jag inte har någon självdisciplin eller liknande, det är bara det att jag hela tiden går runt och är rädd för att jag inte ska klara av mitt liv. Jag är rädd att jag inte ska klara av motgångarna. Fastän det alltid löser sig för mig. Jag löste ett förstahandskontrakt på ett par dagar (tur eller vad?), jag hade jobb en vecka efter att jag kom hem från London... Så fort jag hamnar i mina dalgångar så tror jag att livet är slut, för jag litar inte på att jag klarar av att hantera situationen. Det är den sortens tillit jag inte har till mig själv. Inte att jag inte litar på att jag kan vara trogen mot min pojkvän, hela min värld kretsar runt honom och jag skulle aldrig göra något för att såra honom. Det är inte den tilliten jag inte har till mig själv. Det är tilliten som handlar om lycka, framgång och att klara av saker. Den saknar jag.

Jag har alltid varit stark, alltid varit självständig. Men så inser jag att nej, det är jag faktiskt inte. Jag är en produkt av mina föräldrar, mina vänner och min omgivning. De har format mig till den jag är. Mina upplevelser, mitt handlande och mina erfarenheter har skapat mig. Och alla människor har traumatiska upplevelser, det har även jag. Skillnaden är att jag har trott att jag har klarat av att hantera dessa utan att bli... neurotisk. Jag har inga tvångstankar, jag har aldrig tyckt att jag har skapat försvarsmekanismer för mig själv, jag har inget som helst neurotiskt beteende. Men så lägger jag mig ner för att sova och tankarna flyger iväg. Och jag inser att jag faktiskt utövar mer än fyra försvarsmekanismer, däribland somatisering, som visat sig främst genom att jag jämt och ständigt har ont i magen.

Första steget för mig är ju att förstå. Att förstå hur djupt rotad den här bristen på tillit är. Det lättaste för mig är att kunna prata om det, inte med vem som helst, men prata om det. Med vänner, familj och pojkvän. Men också få proffessionell hjälp att hantera det här. Jag vill förklara, försvara mig och berätta varför jag är som jag är. Varför jag har den här ständiga bekräftelsemanin. Varför jag måste få höra att människor älskar mig, att de kommer älska mig imorgon och nästa vecka också. Att de inte kommer lämna mig. Det är så fruktansvärt viktigt för mig att veta att allt kommer vara likadant imorgon. Att jag kommer vakna bredvid en människa jag älskar, och att hans känslor inte över en natt har förändrats. Det behöver jag gång på gång få höra. Eller så är det i alla fall just nu.

Jag vill bli starkare i mig själv, våga lita på mig själv. Inte leva med rädslor för vad som ska hända i framtiden, utan leva nu, idag. Må bra idag, och inte vara så rädd för imorgon. Det är mitt viktigaste mål just nu, att skapa den där självtilliten, så att jag kan släppa in och våga mer. Våga älska, våga lita på mig själv. För om jag inte klarar av att hantera mig själv kan jag ju heller inte hantera någon annan. Och det vill jag. Jag vill kunna hantera andra, jag vill vara en jättebra flickvän, jag vill vara en bra vän, en fin dotter och ett älskvärt barnbarn. Och jag vill bli en bra mamma.

Allting kommer bli bra. Det kommer bli bra nu, för jag har insett hur tidigare upplevelser har färgat av sig på mig. Och nu kan jag ta itu med det och jobba med det. Det går framåt för mig, om än med små, små steg.

Long time no see



I fredags åkte jag hem till min kära värdfamilj. Var ofantligt nervös innan, nästan lite så att jag ville ställa in. Mest för att jag var rädd att barnen inte skulle visa att de kände igen mig eller något i den stilen. Men när jag gick Bigwood Road ner, och knackade på den stora dörren och hörde en liten röst ropa "Who is it?" så blev jag helt varm i hjärtat. När jag kom in kom Ben springande och kramade mitt ben (han är ju inte så lång) och när jag kom in i vardagsrummet log Freddie sådär som bara han kan. Vi satt vid matbordet hela eftermiddagen och drack te och pratade, fast barnen var högt och lågt med den nya au pairen och Freddie ville visa sin hamster Nibbles. Åh, jag saknar dem, så himla söta är de. Får åka och hälsa på snart igen!

Home



Nu är jag hemma från London. Eller jag kom ju hem igår morse då, men då var jag så förbaskat trött så jag la mig och sov till klockan tre på eftermiddagen. Sedan kom min älskade pojkvän hem, vi lagade lite mat, såg Värsta Pojkvänsakademien och myste. Jag fick shoppat en hel del på vår weekend i alla fall, främst lite toppar, men också hårfärg, nagellack, parfym, en jacka, örhängen m.m. Pundet stod högre än jag räknat med, så det blev inte så mycket som jag hade hoppats. Men jag är mycket nöjd med helgen! Ska försöka fota och lägga upp ikväll, men ska skicka lite grejer från mina traderaauktioner och färga håret efter jobbet också. Ska göra så gott jag kan, kära läsare.

competition - pinknation.se



Jag är med och tävlar hos pinknation.se om ett jättefint kit från Victorias Secret. Om jag vinner (hoppas hoppas hoppas) så skulle jag vilja ha det som är till höger som heter Sheer Love. Skulle vara den perfekta julklappen till mig själv; älskar såna där produkter som luktar gott, hihi. Men vem gör inte det egentligen? Hoppas i alla fall att Tina drar mig!

London calling (again)



Toodles! Martina är på väg till flygplatsen nu, men jag åker inte förrän ikväll. Det blev ju lite knasigt där, haha. Men jag kände helt enkelt att jag inte kan ta ledigt alltför mycket, då jag ska vara ledig dryga 2 veckor under julen. Ska bli såå härligt. Speciellt med sovmorgon. JAJA! Jag har spanat in det mesta som jag ska köpa. Överst på listan står ju mitt paket från Molton Brown, Deborah Lippmann-nagellack och den där tröjan från Dorothy Perkins. Mums. Vi får se vad mer man kan hitta!

Betsson



Jag testade faktiskt Betsson idag. Tyckte det kunde vara lite roligt att spela Bingo (haha, jag är supertöntig när det kommer till Bingo - jag tycker verkligen att det är jätteroligt, lillgammal och sådär som jag är), så jag provade det. Det var faktiskt riktigt roligt. Jag skulle aldrig göra det för pengarna, eller sitta och spela för att vinna, utan jag tycker mest att det är roligt!

Dock så är ju Betsson inte bara Bingo, utan de har även Odds och Casino Online. Det har jag inte vågat prova ännu, jag är ju inte bäst på kortspel och casino. Sånt spelar jag bara hemma vid köksbordet för tillfället. Fast det där med spelautomater är ju himla roligt. Kommer ihåg när man har åkt över till Köpenhamn och kört lite på sånadära enarmade banditer. Det är ju fantastiskt roligt!

thanksgiving



Imorgon är det Thanksgiving. Önskar att jag hade kunnat fira det, för jag har så mycket att vara tacksam för, men jag ska istället sitta på ett plan över Nordsjön. Ganska trevligt det också, eller det som komma skall där, men inte att jag missar att fira Thanksgiving. Får ta det nästa år.

Men jag ska vara tacksam. Tacksam för att jag har människor som bryr sig om mig, jag har tak över huvudet (snart har jag till och med ett eget hem tillsammans med min underbara, fantastiska pojkvän), mat på bordet, ett jobb med lön så att jag vet hur mycket pengar som finns på mitt konto varje månad. Nej, det är inte så att jag kan leva lyxliv på den lönen, men man kan inte få allt. Och sist, men absolut inte minst så är det vänner och familj. Och min pojkvän (han är i en egen kategori som ingen annan kan ta sig in i) som är den finaste någonsin. Som håller mig när jag ska sova, som pussar på mig, som säger att han älskar mig och gör så att jag vet att jag faktiskt är älskad. Jag känner mig aldrig ensam när jag har honom. Han är det bästa som finns. Och snart bor vi ihop också! Kan inte vänta. Då blir det inte så jobbigt att somna varje kväll, för jag vet att han kommer ligga där bredvid mig när jag vaknar på morgonen.

what's on my mind?



jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu


Man får inte hålla för hårt i det man inte vill bli av med, för då kväver man det. Men hur gör man för att släppa taget när man vet att man inte är tillräcklig? När man vet att man aldrig kan bli allt det som alla andra är. När man är för mycket, för lite, för stor, för liten. När man alltid gör det man vet att man inte borde göra, men det går ju inte att göra annat än att gråta. Och jag gör det inte ens med flit. Jag vill inte gråta, jag vill vara lycklig. Men gång på gång öppnas jag upp, hjärtat slits ut och jag ligger kvar och blöder. Det stoppas tillbaka men det gör ont. Smärtan ligger kvar i kroppen, flimrar framför ögonen trots att jag bara vill placera det i bakhuvudet, om inte göra mig av med det för alltid. Men ibland går det inte.

Jag vill också kunna skrika sådär. När ingen hör. Bara få ur mig allt.

working late



Från vänster till höger, uppifrån och ner:
Blazer - Topshop, Clutch - River Island, Heels - River Island, Glitter eye shadow - Make Up Store, Stickad tröja - Dorothy Perkins,
Clutch - River Island, Nagellack -Deborah Lippmann, Heels - River Island, Väska - Versace for H&M, Halsband - Dorothy Perkins,
Eye crayon - Topshop, Nagellack - Topshop, Blus - Topshop, Metallic top - River Island, Paljettklänning - H&M,
Stickad tröja i guld - H&M, Nagellack - Deborah Lippmann


Jobbar över, så jag gör lite bloggdesigner i brist på kunder också sitter jag inne på River Island, Dorothy Perkins, H&M, Deborah Lippmann och Topshop och dreglar lite. Ska försöka hålla fingrarna i styr i helgen - kan inte köpa alltför mycket. Även om jag skulle vilja det...

london shopping list



Åh, på torsdag bär det av bort till London. Jag känner dock att det jag behöver köpa kommer hamna i första hand, så kläder blir det inte allt för mycket av. Jag har inte för mycket pengar att röra mig med heller tyvärr. Hur som haver; det blir en hel del till hemmet när vi åker! Sängkläder är ju ganska viktigt i och med att vi inte har några alls just nu då vi byter från ett singeltäcke till ett stort (24O × 2OO) och vi måste också ha dubbelsängslakan.

Sedan så längtar jag otroligt mycket efter att få shoppa lite på Selfridges; jag ska köpa mysiga ljus från Voluspa, lite smink tror jag från MAC och ett par Converse. Men besöket på Molton Brown är nog det som både jag och Martina ser fram emot mest, haha. Är mycket sugen på att gå till Zara Home och Next Home. Åh, det här kommer bli såå kul!

all at once



ETT ÅR SEDAN!



Ja, då är det alltså stress. Men jag blir sällan psykiskt stressad, utan min kropp tar ut stressen på andra sätt; ont i magen, min sorgacne, trött, ont i leder och sådant.

Men nu är det en positiv stress. Jag skrev om ett pussel när jag skrev inlägget om min acne. Nu kan jag dock säga att mitt livspussel har aldrig varit helt. Inte förrän nu. Jag har aldrig någonsin varit så säker på vad jag vill. Allt tack vare min andra halva - Roberto. Åh, jag blir lite tårögd här bara av att tänka på honom. Han är bara bäst.

1O dagar kvar till flytt. WOOP WOOP. Det kommer bli underbart. Kan inte bli bättre, tror jag inte. Det mesta är redan nedpackat, och Roberto klagar för att jag redan packat ner saker som vi behöver i vardagen så som stekspadar och grejer.
Men jag vill ju flytta nu nu nu!

tradera



Tänkte bara säga att jag har lagt ut lite grejer på Tradera; en klänning, en kavaj & två par skor. B.la. Marble från Nelly. Gå gärna in och kolla, tryck här!


BARA NÅGRA TIMMAR KVAR PÅ AUKTIONERNA NU!

shoras design



Klar med duktiga och fina Shoras design blev jag häromdagen och den blev riktigt snygg. Älskar hennes bilder, det är det som gör designen många gånger; de bilderna som man fyller bloggen med. Hennes profilbild är ju helt fantastiskt snygg! Och jag är ju en kattälskare, så jag sitter liksom och bara dreglar över hennes fina katter. Åh, ge mig en katt. Snälla snälla snälla.

marks & spencer



Ska tvinga Martina att vi ska gå till den stora Marks & Spencer på Oxford Street nästa helg. Åh, det ska bli så roligt att komma iväg till den fina staden, mums. Jag kommer satsa mest på basplagg, inredning, smink & accessoarer (vilket är typ allt när jag tänker efter), men det blir inte så mycket klädshopping. Jag har liksom inte råd att lägga pengar på kläder nu, för nu vill jag ju skapa ett fint hem till mig och min älskling. Jag tycker om att sträva efter perfektion, sedan om jag blir lycklig av att uppnå det jag tycker är bra - det vet jag inte. Men att planera saker och ha förväntningar, det är det som gör en lycklig.

Annies design



Häromdagen gjorde jag klart Annies design till hennes fina blogg som främst handlar om flytten och renoveringen i deras nya lägenhet. Mycket inspiration för en annan som också vill pilla lite med grejerna hemma. Ska i och för sig flytta till en hyresrätt så man kan ju inte göra för mycket. Å andra sidan vill jag verkligen trivas hemma, så kan nästan tänka mig att investera lite i lägenheten, för den är ju vår.

i love you, man



Är förälskad i Rebecca & Fionas album.
Som jag har väntat, ända sedan Jane Doe kom och de annonserade att de skulle släppa skiva. Mums. Jag är kär.

h&m home



Beställde just handdukar och en badrumsmatta från H&M. Lite får man väl ha när man flyttar in i alla fall. Jag gillar H&M Home och deras badrumstextilier. Hade gärna beställt en massa om inte plånboken sagt nej, men det här gick på under 2OO kr, och badrumsmatta har jag faktiskt saknat. Tycker inte det funkar med blått linoleumgolv, men vi hade tur att vårt badrum var helkaklat med ett snyggt, matt kakel i grått på golvet och vitt på väggar. Mums! Kan inte sluta tänka på hur fint vi ska göra det!

bed



Tänk hur snabbt livet kan ta en vändning. Till det bättre, för min del. Nu ska jag bli sambo med världens bästa kille. I en tom lägenhet som vi får tillgång till om 2 veckor. Känns overkligt. Men sant är det. Nu har vi löst en säng också, vilket känns bra. Provisoriskt, vi funderar på att måla om den senare. Det är en vanlig Malm från IKEA, men en såndär stor (18O × 2OO) så att min kärlek slipper lida för att jag tar fruktansvärt stor plats när jag sover.

Åh, jag kan knappt vänta. Vill att allt ska gå jättefort fram till första december. Å andra sidan har jag London att se fram emot som är redan N Ä S T A vecka. Galet hur fort tiden går. Lite tråkigt att jag inte kommer kunna shoppa lika mycket i London dock, för jag måste spara en del till lägenheten. Det är såå mycket som måste fixas; elabonnemang, hemförsäkring, bredband och inte minst möbler och alla småsaker som man behöver i ett hushåll. Vi äger inte överdrivet mycket, så det blir mycket nytt. Men som jag sa vill vi inte hetsköpa något bara "för att", utan vi vill verkligen trivas med vår lägenhet. Åh, det är sååå spännande!

contract

Hej!
Ville bara berätta att allt jag skrev om häromdagen är löst nu. Imorgon skriver jag kontrakt på en 2:a i första hand. Känns väldigt bra, blir lite pirrig i magen att skriva om det, haha. Tack för all er hjälp, det värmer att så många som inte ens känner mig har hört av sig och velat hjälpa till. Blir varm av att veta att folk bryr sig!

Mer information får ni en annan dag. Vi har varit och kollat på lägenheten, jag och min framtida sambo. Känns helt overkligt att det ska bli såhär. Men skönt och roligt!

resistance

Hej!

För tillfället har jag absolut inte den minsta lust att blogga när livet går emot mig så jävla mycket just nu.
Min situation är som följande; bekräftat att jag inte har någonstans att bo med start 1 januari. Bra start på det nya året. Om jag flyttar hem till mina föräldrar blir det pendling ca 5 timmar om dagen (jag jobbar 7.30-16.30 och vill inte ens tänka på när jag måste gå upp i så fall), eller bye bye till mitt jobb. Alternativet - att pendla - kommer kosta mig ett fint förhållande med världens bästa kille och min fritid.

I flera veckor har jag haft problem med magen. Jag har legat på golvet i lägenheten med kramper, suttit på jobbet med den värsta magrelaterade ångesten jag någonsin upplevt och jag spyr titt som tätt. Jag tror det är mitt psyke som börjar ge vika för min omöjliga situation.

Jag önskar att jag bara kunde knäppa med fingrarna och ha en lägenhet. Hittills har det bara varit en enda person som svarat på mina mail, och då ska jag punga ut ungefär 50 000 i förtidskostnader, pengar som kanske finns, men som innebär att jag aldrig kommer ha sparkapital igen. Imorgon ska vi i alla fall åka och kolla på den lägenheten, se om det finns möjlighet att kanske reducera priset lite grann. Men jag har inga förhoppningar. Har liksom lärt mig att det inte är någon idé att gå och hoppas på saker förrän man har svart på vitt hur det ligger till.

Att ha en bostad är tyvärr inte en mänsklig rättighet, det är inget som jag, 20 år gammal kontorist utan erfarenhet av varken livet eller av arbete, har rätt till. Och ingen annan heller för den delen. Tråkigt nog.

Jag vet inte när jag kommer tillbaka, då jag spenderar all ledig tid med att ringa på annonser, maila, leta... Och när jag inte gör det ligger jag under mitt täcke och ber till en Gud jag inte tror på.

Dock får man kasta ut alla krokar man har, så därför ber jag den person som kan ha minsta lilla aning om ifall hon/han kan hjälpa mig att höra av sig till mig på sanna@sannasrum.se. Det gäller alltså en 1:a eller 2:a i Göteborgsområdet med hyfsat bra förbindelser (för att jag inte har bil) och då ett 1:a eller 2:a handskontrakt. Vilket som.

away

Fick precis reda på att jag är hemlös fr.o.m. 31 december. Bloggen kommer garanterat inte bli första prio därav... Vi hörs!


workout



WEHEARTIT.COM

Ojojoj, vad jag var duktig på gymmet igår. Eller för att vara en tjej som väger lite för mycket, tränar lite för lite och äter lite för mycket så är det i alla fall bra. Jag är ju jämt och ständigt hungrig och tänker alltid på mat... Jaja, det var inte det, utan jag tänkte ju att jag skulle berätta vad jag gjorde på gymmet igår. Jag går ju på Fitness 24 Seven, vilket är ett gym som är öppet dygnet runt, och det finns också tjejgym. Jag trivs verkligen jättebra med det, jag vill ju främst bara röra på mig, inte bygga muskler (i alla fall till en början). Så igår körde jag:

10 minuter på crosstrainern med 8 i motstånd
20 minuter på cykeln med 8 i motstånd
20 minuter på löpbandet med successivt ökat motstånd (från 6 till 13)
10 minuter på crosstrainern med successivt ökat motstånd (från 6 till 12)

Det kändes fruktansvärt bra efteråt, och det var så skönt att jag faktiskt lyckades hålla ut så länge, och inte tänka för många gånger att Fy fan vad jobbigt det här är. Nej, som jag sa så tänker jag att jag faktiskt kan lyckas med det här - jag kan nå en bättre livsstil med bättre mat, mer träning, bättre hälsa och sova bättre och förhoppningsvis vara piggare. Det är vad som sporrar mig när jag är på gymmet. Jag kan och jag vill. Så vi kör ikväll igen!

a new day



WEHEARTIT.COM

Vet ni vad? Ibland kan jag känna att jag är lite paranoid. Eller att jag är cynisk. Samtidigt är jag naiv och tror gott om alla - men så ser jag också problem som inte finns och är fantastiskt känslig. Funderar på om jag borde gå i KBT eller något för att få bort det där känsliga... Men det var inte vad jag skulle säga. Nej, nu sitter jag här på kontoret, dricker mitt dagliga glas med C-vitamin och är ganska nöjd med mig själv för att jag har gjort sex relativt stora uppgifter redan. Då kan man pusta ut lite grann och ta det lagom piano fram till lunch.

Om man är nöjd med tillvaron, man har världens bästa pojkvän, goa vänner och en fin familj, allt det materiella man behöver och pengar så att det räcker - varför ska man då gå och oroa sig? Jag är en såndär person som jämt och ständigt tror att himlen ska rasa ner över mig, att min tillvaro ska krossas av en hammare. Som går och väntar på haken, på hammaren, på himlen för att jag inte förstår varför jag förtjänar allt jag har och upplever. Jag är så otroligt tacksam för allting! Bara lite tankar jag måste få ur mig för att själv inse hur tacksam jag är och borde vara!

Idag har jag bestämt mig för att gå till gymmet och sedan ska jag hem, städa upp lite i lägenheten (vi har vart lite grisiga de senaste dagarna) och sist blir det bloggdesigner och en släng med Rederiet. Låter som en bra kväll tycker jag, även om jag önskar att dygnet var ett par timmar längre.

fonts




something's better than nothing.



WEHEARTIT.COM


Jag har börjat resonera som så att 3O minuter på gymmet är bättre än O minuter på gymmet. Jag vill ju verkligen ta tag i mitt liv och min hälsa, så nu har jag försökt bygga upp alla förutsättningar som går för att jag ska lyckas ta mig iväg till gymmet minst tre gånger i veckan. Det lättaste, som jag sagt innan, är att skapa rutiner. Så nu försöker jag planera in i min iCal alla dagar samt hur länge jag ska vara på gymmet. Igår var jag bara där i ungefär 3O minuter, för att jag fick en impuls på väg från Smarteyes (jag har köpt nya glasögon, som ni ska få se inom kort) att träna. Eller jag hade med mig träningskläder just in case. Dock hann jag inte speciellt långt för jag hade ju bestämt med min älskade älskling. Men som jag sa från början - något är bättre än inget. Så jag kämpade extra hårt med extra mycket motstånd på både cykeln och crosstrainern.

Min motivation, min inställning och min inspiration kommer från Amanda. Varje dag läser jag hennes blogg, och hittar den där motivationen som jag så länge saknat. Jag brukar kolla på hennes före- & efterbilder och intala mig själv att kan hon så kan jag med! Dessutom svarar hon alltid på mina kommentarer och peppar mig, det betyder hur mycket som helst (jag blir nästan lite tårögd här), för jag vill ju. Men jag har verkligen aldrig tyckt att det är kul att träna. Men äntligen, Ä N T L I G E N ! har jag börjat tycka det nu.

wish it



Om jag hade pengar, är så fantastiskt kär i den här outfiten. Såg en tjej på stan som hade den, och började direkt kolla runt efter de olika plaggen. Men inser att jag borde spara till London. Förhoppningsvis kan jag ju hitta den där!

the beloved



The tighter you try and hold on to something that you are afraid of losing, the more you are pushing it away. Those thoughts are filled with fear, and if you continue to persist, what you fear the most will come upon you. Fear nothing - just think about what you want. It feels so much better!

Måste börja tänka sådär. Inte hålla för hårt. Ta det lugnt. NEJ DET GÅR JU INTE! Jo, lugn, lugn, lugn. Andas lite. In & ut.
Ibland är det påfrestande att vara kär. Fastän det är så underbart så att man skulle kunna byta bort allting i hela världen för att alltid få känna såhär... så är det påfrestande. Men underbart. Påfrestande men underbart.

RSS 2.0