SANNAS RUM

Imorgon bitti åker jag till Lundsbrunn för konferens med Folkpartiet och LUF. Det ska bli härligt med en helg för mig själv där jag inte känner någon alls. Men förhoppningsvis lär jag ju känna någon. Lundsbrunn är en kurort och ett spa, med fina hotell. Jag hoppas på ett eget rum, för extrem ensamhet. Jag känner verkligen för att var själv lite grann, tänka över att jag är myndig och allt sådant. Ta hand om mig själv. Ja, ansiktsmasker får följa med. Men jag kommer åter på söndag.
Nu måste jag sova, hämtas 8.00 imorgon bitti.

Jag blev utmanad av Lona.

Regler:
1; Länka till den som har utmanat dig.
2; Berätta sju sanningar om dig själv.
3; Utmana 7 personer i slutet av ditt inlägg.
4; Skriv ett medelande i de 7 personernas bloggar så att dom vet om utmaningen.

Sanningar om mig:
1. Jag gillar inte att träna.
2. Jag lekte Madicken en gång, och hoppade från ett bord. Sedan låtsades jag vara medvetslös en hel dag, och mina föräldrar körde runt mig till olika läkare. Jag var då tre år gammal.
3. Jag har en hudsjukdom.
4. Jag äter svarta oliver nästan varenda dag.
5. Jag får panik om jag inte sover minst 8 timmar varje natt.
6. Jag har varit på audition för småstjärnorna.
7. Jag kan aldrig hålla mig för skratt om man leker Honey, tell me that you love me.

Jag utmanar:
Emma
Fina
Linnea
Jenny
Emma
Sarah
ATE

Jag tar inte direkt kommentaren om min outfit idag som positiv, haha. Det var David som kläckte ur sig den på mattelektionen, och det var om mina kläder, tror jag. Hur som helst mår jag jättebra, och är inte alls bakis. Men man vet aldrig med honom... Han kanske faktiskt menade det. Kanske ser jag för jävlig ut.. En fuldag. Det har jag tydligen aldrig haft förut enligt mina vänner (yeah right tänker jag då. visst tänker jag då. inte sant tänker jag då).
Dagens outfit är i alla fall väldigt annorlunda. Jag har kommit fram till att jag inte har någon stil, så jag kan ju egentligen sätta på mig vad som helst. Fast jag föredrar ju strumpbyxor och klänning/kjol/tunika. Trivdes inte överdrivet bra i detta, så...

Det var så många som tävlade, vilket jag tyckte var roligt, så jag bestämde mig för att lotta ut tre stycken, i ordningen jag gör dem (1:a pris gör jag först osv). Så här har ni vinnarna:

När jag kommer hem från skolan avslutar jag tävlingen. Det lär vara någon gång kring 2, senast.
Så om ni vill ha en design får ni gå in på min tävling. Eller klicka här.

Detta är kanske inte så nödvändigt för alla, men det är alltid roligt att veta!
Jag ska lära er hur man censurerar.

Öppna din bild i Photoshop och välj verktyget som heter lasso (L). Ändra luddet till cirka fem px, och gör sedan en markering runt det du vill censurera.



Sedan klickar du på Filter > Förvandla pixlar > Mosaik.



Sist men inte minst kan du bara välja hur stor upplösning det ska bli. Testa dig fram om vad du tycker blir bra!

Nu ska jag ut med Pernilla & Linnea. Ska bli jättemysigt.

Ny skvallersida: Mr Barbapappas eller något sånt. Kanske den håller längre än xspotted, och inte är så överdriven som veckaans!

Hej allihopa!
Idag ska jag lära er hur jag gör text med ram och skugga, så som jag brukar göra. Det är väldigt basic och många av er kan det säkert redan innan, men för de som inte kan - nu får ni lära er något nytt.

Japp, ni ska alltså få veta hur jag gör en text som den ovan. Det är väldigt lätt.
Skriv din text som vanligt, bara en helt vanlig text. Sedan går du till lagerpaletten och klickar på f:et i nedre, vänstra hörnet:


Då kommer det upp en ruta. Välj "Ramlinje" till att börja med.
Då kommer du in på ett nytt ställe. Där kan du välja färgen på ramlinjen, och även hur tjock den ska vara om om den ska vara utanpå, innanpå eller i mitten av det som ska ha det. Testa dig fram - då lär du dig bäst.
Sedan klickar du i "Skugga" som ligger överst. Välj sedan hurpass genomskinlig skuggan ska vara och så. Jag brukar ta ganska lågt, runt 20, fast på denna ligger det på 75. Du får testa dig fram där också. (för att ändra skuggans genomskinlighet ändrar du i den som det står "opacitet").
Om du har en tjock linje runt textlagret bör du även göra avståndet för skuggan större.
Som jag alltid säger - testa dig fram! Du kan även testa de andra lageregenskaperna för att se vad som händer!




Där har du hur jag gör.

Gabriella och jag åker spårvagn och åker förbi Göteborgs Universitet. Vi tittar båda ut och jag frågar...

I morgon fyller jag arton år. Jag är ju fortfarande ett barn för det. Men jag är även myndig.
Dock blir det kanske inte med pompa och ståt - jag blir firad den 7:e istället, för jag ska nämligen på seminarium nu i helgen. Som jag har sagt tidigare så ser jag det inte bara som en frihet, utan även som att en del dörrar stängs.
Högsta prioritet nu är att skaffa ett jobb, vilket jag tror kommer gå bra, och ta körkort.
Jag har faktiskt inte speciellt stora förväntningar på att fylla arton. Det är nästan mitt motto, att aldrig ha höga förväntningar, då kan allt bara bli bättre än vad man väntat sig.

Visst att jag får gå ut, dricka alkohol på restaurang och sådant. Yay, där sprang ytterligare pengar iväg och det blir ännu mindre till kläder.
Visst att jag får köra bil, men hjälp. Vaddå köra bil? Jag? Själv?
Visst att jag får resa utomlands själv. Fast det fick jag innan med...

Ja, så ni kanske tycker att jag är negativ. Men jag försöker inte bygga mig några fantasier ännu. Jag får se hur det blir. Jag tror ju inte att jag kommer vakna upp imorgon bitti och känna mig som en ny människa. Eller att det är ett nytt liv jag lever. För det tycker jag inte.
Vad tråkig jag är ändå... Haha.

Vendela undrade hur man flyttade en bild till en annan, här har ni svaret!

Börja med att öppna dina bilder, vi säger att du har två bilder. Använd sedan verktyget som heter Flytta (V).



Markera nu bilden du ska flytta, jag ska flytta armbandet, så då markerar jag det genom att trycka på CTRL+A. (Eller så använder du dig av Markeringsramen (M) och flyttar över den del av bilden du vill ha, använder du dig av CTRL+A så flyttas hela bilden)
När du har gjort det måste du se till så att det fortfarande är Flyttaverktyget (V) som är markerat, och inte markeringsramen, som är bredvid Flyttaverktyget.



Så är det bara att dra över bilden till den andra och börja fixa!


Där tog jag i all hast bort lite vitt från armbandsbilden så att hela väskan syntes bakom. Jag tog bort detta med suddigummit (E), men det går även att använda trollstaven (W) och Magnetlassot (L).

Okej, denna kväll kommer bli ganska blogglös. Jag måste nämligen träna och plugga. Har en stor inlämning på torsdag (trevligt att det sammanfaller med min födelsedag liksom) och jag är inte direkt på god väg om vi ska säga så. Och jag har bestämt med mig själv att faktadelen ska vara klar idag.
Jag behöver även planera min tjejmiddag lite grann, och ringa lite samtal. Morfar för att se hur det är med deklarationen i år. Jag fick nämligen panik igår och trodde att jag skulle behöva betala restskatt, men så var det inte. Amazing Thai och boka bord för imorgon kväll till mig och Ludwig och Josefine om skjuts till LUF's seminarium i helgen.

Måste även smida lite planer för torsdag. Jag tvekar på att min mamma släpper iväg mig till Chess även om jag faktiskt är myndig på en vardagskväll. Men det löser sig.

However. Späckat schema känner jag. Så det är hög tid att sätta igång.

I övermorgon fyller jag arton år. Och på beställning ska jag lägga upp vad jag önskar mig!
Jag börjar med det jag önskar mig mest.

Emma frågade mig om vad jag hade för inställningar på min Nikon. Och det är ju olika... Lite svårt att svara på. Jag brukar främst köra på Auto, då jag inte har lärt mig så mycket än. Men när jag vill göra bilder med lång slutartid, som denna till exempel, så sätter jag det bara på Auto (blixt avstängd) alltså den som är under Auto.
Dock har jag fått för mig att om man ska ta bilder med lång slutartid inomhus så kan man inte sätta det på Auto (blixt avstängd). Då har jag hört att man kan sätta på M (Manuell) och sedan ställa in blixten på bulb.

Som ni ser är jag ganska kass på detta, speciellt på att förklara. Jag bara gör liksom. Jag bara går ut, försöker ta ett kort. Min fotolärare säger att jag bara.. bara ser bilder, motiv och sådant. Jag vet faktiskt inte hur jag gör, jag bara gör helt enkelt.
Och jag har inte ens haft min kamera i en månad... så klaga inte på att jag inte är så bra. Haha.

Jag tog ett foto på Pernilla idag för att kunna retuschera hennes ögon. De är helt fantastiska, fina även utan retuschering, men med blir de perfekta. Här får ni tre bilder på hennes öga.

Nästa helg ska massa kända bloggare ha en så kallad Bloppis i Stockholm. Det är så sjukt tråkigt att bo i blogg-underutvecklade-Göteborg när sådant här händer. Seriously - det skulle aldrig, aldrig, aldrig hända i Göteborg. Kanske för att det typ inte finns speciellt stora bloggare runtom i Göteborg. Förutom Stina Lee som har flyttat hit.
However. Jag hade gärna åkt upp till Stockholm denna helg (vecka 6), det ska Pernilla göra om jag inte minns fel. Är himla avis på henne.

Hoppsan, jag glömde förklara vad en bloppis är - men det vet säkert de flesta. Det är en loppmarknad fast bloggare säljer sina grejer. Blondinbella ska tydligen sälja massor av sina kläder, men hon är så liten, så jag hade ändå inte kunnat ha hennes fina klänningar. Och nu inser jag att alla bloggare som ska vara med i bloppisen är typ storlek XS eller 34/36 så... Jag hade ändå inte kunnat ha något.
Men det hade ändå varit roligt. Är det någon annan som ska på bloppisen?

Jag fick två frågor av Emma angående bloggdesign:

Jag håller på med min outfitbok. Det går riktigt bra.
Jag gör alla bilder i Photoshop och skriver sedan ut dem på vanliga papper.

Detta innehåller min outfitbok:
- Alla outfits som jag har lagrat på mina blogg, samt outfits från min gamla blogg.
- Känidsoutfits som jag tycker om, och som jag kan få inspiration ifrån.
- Inspirerande outfits från outfits.se.
- Förslag på outfits utifrån mina egna kläder; skisser som jag har ritat (okej, jag är inte direkt bäst på att rita... men ändå)

Now we're talking. Jag tycker fortfarande att det är lite b-igt, och de har inte så jättefina kläder på sig alltid (jag menar, vad är det man dreglar på i Gossip Girl egentligen?). Men det börjar bli bättre. Och jag gillar inte Naomi heller faktiskt. Men det går helt okej. Jag har tittat typ fem, sex avsnitt nu och jag tycker att Shenae är grymt söt. Hon är så väldigt lik Anne Hathaway tycker jag!

Jag är inte typen som äter mellanmål (eller, om småätande räknas till mellanmål så..) och heller inte frukostmänniska. Men nu ska jag börja äta lite oftare, men mindre mål så att jag står mig och inte äter lika mycket de två gånger jag äter under dagen. Det kan dröja upp till sju timmar mellan lunch och middag för mig, och nästan 12 timmar mellan middag och lunch. Jag tycker själv inte att det låter så bra. Jag blir sjukt hungrig vilket resulterar i att jag äter mer än vad jag egentligen behöver. Jag äter även väldigt fort så jag hinner inte känna efter om jag är mätt.

Men men, idag blir det lite kvällsmat, för jag åt en macka till lunch och pasta och creme fraiche med smak av fetaost och soltorkade tomater (to die for) till middag. Så nu har jag gjort mig smoothie och knäckemackor med kräftstjärtar och avokado och lite melon. Helt sjukt gott.

Så är du jättevälkommen att maila mig. Det kan vara om vad som helst - om bloggdesign (inte om ifall du kan få en, för du får kolla min tävling isåfall) eller om Photoshop, helt enkelt om vad som helst.
Jag svarar på alla frågor, och lägger även upp tutorials (=handledning) med print screens här på bloggen. Det är bara att kolla på "Dagens Photoshoptips". Det kan handla om allt möjligt som kretsar kring Photoshop, men även lite om bloggdesign.
Så var inte rädda för att maila, det är bara roligt!

Mailadressen är [email protected]

Dagens Photoshoptips ska handla om typsnitt.
Jag har ungefär 500 typsnitt på min dator. Dessa laddar man ner och det är som att spara ner en bild.
Hur som helst. Det kan vara lite problematik med detta.
Först och främst ska du hitta ett typsnitt du tycker om. Jag rekommenderar att gå in på DAFONT och titta lite var du vill ha (skrivstilar ligger under Script > Calligraphy). Bilderna nedan visar sedan hur du ska göra. Gör dem i ordning (alla är klickbara!). (Om du inte har Winrar kommer en annan förklaring nedan, alltså att det ser ut som böcker där till vänster på "spara").

Om jag hade varit en körledare i Körslaget hade jag utan tvekan valt En värld full av liv eller den engelska versionen Circle of Life, ni vet den i Lejonkungen. Fatta vad coolt när hela kören sjunger det där afrikanska i bakgrunde. Jag lovar att det skulle bli känsla. Jag såg ju The Lion King på Broadway när jag i New York, och det var utan tvekan jättefräckt!

Namn: Sannas Rum
Startad: På blogg.se den 16 oktober 2008
Ägare: Sanna Preifelt
Layout av: Sanna
Medverkande: Bilder tagna av mig
Penslar: Deviantart.com
Gjord i: Photoshop CS
Typsnitt i menyn: Jane Austen & Courier New
Layout sedan: 20/12 2009
Gamla layouter: Hittar du här

Kort fakta om min blogg:
Jag fotar en del, försöker alltid slänga in en bild. Jag hjälper alla bloggare jag kan, då jag älskar bloggdesign.
Men som tjej - jag älskar ju såklart mode också! Så det är en livsstilsblogg, helt enkelt, med inslag av mode, foto och webdesign.

Jag ger det en chans. Nu när jag har tittat på alla säsonger av Grey's Anatomy (fredagar?), så att det numera kommer bli en gång i veckan, precis som med Desperate Housewives (måndagar) och Gossip Girl (tisdagar), så ger jag en ny serie en chans. Efter första avsnittet är jag sjukt besviken. Det var väldigt tråkigt enligt mig. Jag satt mest och tittade mig själv i spegeln istället för att titta. Det vara bara så... B! Och det har ju inte fått så bra kritik har jag för mig att jag har läst.
Fast jag ska fortsätta titta (för något liv har jag ju inte i vilket fall!).

På senaste har inte korten på mig själv blivit så bra, enligt mig. Jag vet inte om det beror på att jag har börjat hata mina lår riktigt ordentligt (nej, jag kommer inte få ätstörning), eller om det är för att jag inte har mitt stativ till hands just nu, så bilderna tas typ underifrån. However. Ni får bilder i spegel (vilka alltid blir gula, för mina spotlights gör ett gult sken (wtf?).

Emma ville hemskt gärna att jag dagligen skulle lägga upp tips angående Photoshop. Och det tyckte jag var en jättebra idé. Så i framtiden kommer det varje dag ett Photshop tips, eller ett tips som på något sätt har med Photoshop att göra.
Jag har även gjort en egen kategori till detta!
Först vill jag bara klargöra en sak: Jag kommer inte visa exakt hur jag gör mina olika saker, för det kommer reslutera i att ni gör likadana grejer. Och jag vill gärna ha lite unikt här på bloggen. Dock är det ju himla roligt med "designtrender".
Hur som helst: jag tycker inte ni ska göra likadana bilder som jag bara för att jag visar olika tricks. Utan försök att komma på egna sätt att använda mina tips på!
Och just det - jag använder mig av Photoshop CS. Många av er har lite nyare. Men så vitt jag vet så är det inte speciellt stor skillnad, och om det är det så säg till!

Pris: En valfri design, allt du vill ha inkluderat!

Regler:
- Jag gör bara designer till de som bloggar på blogg.se.
- Kopiera bilden nedan och lägg upp i ett inlägg på din blogg, samt kommentera detta inlägg med namn, bloggadress och mailadress så att jag lätt kan få tag på dig ifall du vinner.

Ja hörni. Jag är tillbaka. Och jag ville ha en "fräsch start". Och då är det ju många som tar bort alla sina gamla inlägg. Men nej, ser ni, det tänker inte jag göra. Istället satte jag mig igår och gjorde en deal med mig själv:

Jag har fått motgångar under det året jag bloggat "på heltid", haft det som hobby.
Jag har fått höra att jag är en "jävla blondinbella-wannabe", att jag och min blogg är värdelös och ful, jag överreagerar på allt, jag är mullig och tjock. Jag är en patetisk jävla nolla som inte kan stava. Jag är en tönt som överdriver allt jag skriver, och jag tror att jag är nåt. Jag är dessutom helt sjukt dum i huvudet, ytlig, jag är en wannabe-bubblebath-everyday. Enligt bellaaaah <3 har jag den "sämsta bloggen ever". Nämnde jag förresten att jag är ful och värdelös? Visst det gör ont, det gör det. Men det funkar, det går.
Och igår fick jag en kommentar (en anonym - vad hade jag väntat mig? Och egentligen fattar jag inte varför jag ens tar upp det - personen står ju inte för vad den tycker!) om att jag är löjlig som blir sårad. Men det handlar inte om bloggen. Det handlar inte om att de där tyckte att den andra sidan var bättre än min (vilket de senare tydligen inte tyckte) utan det handlar om vänner. Det handlar om vänner som sviker, som trycker ner en och som sätter sig på en. Det handlar inte om bloggen.
Det som är löjligt - det är folk som tror att jag är en tönt som lipar för allt. Om någon annan - inte en av mina vänner - hade skrivit kommentaren så fine, då hade jag väl tyckt att det känts lite vemodigt. Men som sagt - det handlar om vänner, inte om bloggen. Och klart att de kan få vara kritiska mot min blogg också.. Men det kändes som ren smutskastning, in public, försöka få alla att hålla med och så.
Jag behöver egentligen inte försvara mig. Jag har rätt att reagera hur jag vill. Det är min blogg, mitt liv...

Och jag vill även poängtera att jag är inte ett fan av Blondinbella för att hon kan ta alla elaka kommentarer, det är bara omänskligt, enligt mig. Hur kan hon inte vara självmordsbenägen? Jag hade varit helt rasande, ledsen, arg och deprimerad om jag var hon. Jag har inte tänkt bli någon stål-kvinna-mot-elaka-kommentarer, jag är en helt vanlig tjej som blir ledsen när folk säger elaka saker.

Det känns som att ni läsare tror att jag ger upp efter den första elaka kommentaren som trillar ner i brevlådan. Men det är inte sant. Ni skummar antagligen inte igenom alla mina kommentarer, och jag tar inte upp det på bloggen varje gång det händer att jag får en anonym kommentar om att jag är "en liten mullig tjej". Hur kul är det? Tror ni inte att jag vill gå ner i vikt när folk skriver så? Tror ni inte att jag vill bli väldigt, väldigt, väldigt smal när folk kommenterar att jag är tjock?
Om ni trodde att jag gav upp för en enda motgång, så blir jag besviken. Hur kan ni tro något sådant? Hur kan ni tro att jag är en sådan person som inte tål motgångar? (Jag är inte bäst på att hantera dem, men det går fanimej framåt!)

Och det är skillnad på att bli kallade fetto av en anonym tönt, än att få höra att min blogg suger av mina vänner. Det gör ont. Det är kniven i hjärtat.
Sannas Rum är mitt livsverk. Det är det jag gör. Det är den jag är. Det är min identitet. Och jag kommer att fortsätta med detta. Om ni inte gillar det - då kan ni hålla det för er själva. Bloggandet är mitt intresse, och hur mycket jag än skäms för att säga det så är det så. Det är faktum - inget jag kan ändra på och det är heller inget jag vill ändra på.

För tillfället gör jag inte designer på beställning. Jag vet att jag har gjort det tidigare, men inte nu längre - då det är mycket i skolan. Om du vill ha en design gjord av mig får du kolla mina tävlingar. Om du vill veta när jag, om jag(!), börjar göra designer på beställning igen så får du maila mig. Så mailar jag tillbaka när jag börjar.

Kamera - Nikon D40
Min kamera heter Nikon D40 och är en utgången modell. Man kan dock köpa den begagnad.




Teleobjektiv - Sigma 70-300 mm f4.0-f5.6 DG Macro
Mitt teleobjektiv använder jag till lite olika saker:
- Fota porträtt i bra ljus (i och med att man kan zooma så mycket är det lätt att kameran skakar mycket, men om det är bra ljus så behöver man inte ha så lång slutartid, och då funkar detta objektiv toppen till porträttfotografering eller modellfotografering)
- Fota natur i bra ljus (samma här, på grund av zoomen kan det lätt skaka, men med bra ljus kan man komma riktigt nära naturen, och man slipper gå nära äckliga djur, haha)
- Fota från långt håll (om man till exempel kollar när lillebror spelar ishockey eller ska fota något annat på långt håll så är detta bra för det, då det är väldigt lång zoom)

Standardobjektiv - Nikon Nikkor 50mm, F1.8D, AF
Detta objektiv kan man inte zooma med, utan man ställer bara in fokusen med det. Det finns alltså ingen autofokus, som det gör på de flesta andra objektiv. Detta objektiv har jag använt till naturfotografering där jag har letat efter fokus på ovanliga ställen, samt till porträttfoto. Jag har dock inte blivit speciellt high på det ännu, men jag övar mig.

Standardobjektiv - Sigma 18-50mm, F3.5-5.6,DC
Detta objektiv köpte jag när jag gjorde sönder mitt kitobjektiv. Det är ett standardobjektiv som fungerar till allt; naturfoto, modellfoton, partyfoton - ja man kan använda det all the time. Det är helt klart mitt favoritobjektiv, just därför att det är så användbart.





Closeupfilter - x10 & x4
Mina closeupfilter använder jag när jag vill komma riktigt nära. Det är en mycket billigare version av macro, inte lika bra förstås, men det fungerar bra för mig. Jag fotar främst natur, eller kanske ett öga eller så med mina closeups. När man vill komma nära helt enkelt.

Starfilter - x4
Detta använder jag när det finns små ljusparter i bilden, glimtar liksom. Då blir det som en stjärna runt dem, de strålar istället för att vara runda ljusbollar.

IR-kontroll
Denna använder jag till exempel till Dagens outfit, men även om jag själv vill vara med på kortet som ska tas.

Batterigrepp - Hähnel HN-D60
Detta använder jag om jag ska ut på någon längre fotorunda, så ifall batteriet skulle ta slut så kan jag sätta på mitt batterigrepp och fortsätta fota.

Väska - Golla
Snygg och användbar väska.

Jag har bestämt mig för att inte blogga på ett tag framöver... Jag känner mig helt nedbruten. Jätteledsen är jag. Jag vet inte om det beror på att jag är halvsjuk och jättetrött, eller om jag verkligen är ledsen på riktigt.
Hur som helst: anledningen till detta är något jag hittade på facebook. En av mina "vänner" tyckte att det var nödvändigt att göra sig rolig på min bekostnad.
Jag känner ingen lust att göra detta längre. Vi får se om det kommer tillbaka alls. Jag hoppas det. Men som det ser ut nu så blir det inget här på ett tag framöver.

Nej hörrni, det blir inte mycket till bloggande idag - känner mig trött, hängig och allmänt bara... usch!
Så jag ska lägga mig i ett varmt bad med Grey's Anatomy, och bara njuta. Koka en kopp blodapelsins-te också. Sedan måste jag plugga. Jag känner att jag måste börja prioritera det här med pluggandet lite grann. Det har nämligen inte gått så bra på sista tiden. Pluggandet alltså. Betygen funkar, men de får gärna bli ännu bättre än vad de redan är.
Imorgon är jag tillbaka.
Och då kan vi ju hoppas att jag har fått klänningarna från Style By Stars.

Jag hjälpte Freya häromdagen med hennes uppgift i ekonomin (om jag inte fattade det fel). Hon skulle göra en affärsidé, om jag har förstått det hela rätt, och hon ville göra en lite butik med lite dyrare, exklusivare märken. Tänk er boutiquen som Serena och Blair köper samma Oscar de la Renta dress i, typ en sådan, fast med massor av olika märken. Inte som ABCD, utan lite billigare, men ändå dyrare än mycket annat. Och mysigare style. Det skulle kännas lyxigt. Så hon undrade lite vad för märken jag tyckte att hon skulle ha med, och sådant. Jag surfade runt en del, satt där med mitt te och bara drömde mig bort i världen av lyxiga dyra märken. Tänk om man skulle äga ett par klackar från Loboutin, en vacker klänning från Alice + Olivia (jag var nära på att köpa en silvrig med paljetter i New York, men det blev inte av), en härlig topp från See by Chloé. Jag kan hålla på i evigheter... Hur som helst; detta svarade jag:

Måste skynda mig iväg till jobbet nu, egentligen. Och jag som hade tänkt blogga en del. Men det får isåfall bli när jag kommer hem. Jag kände att jag fick prioritera president-installationen i DC idag. Så jag har suttit och tittat på den nu. Antingen är jag sjukt känslig, eller så var det väldigt stämningsfullt. Tänk att vara där, jag hade gråtit värre än vad jag grät under senaste avsnittet av Desperate Housewives.
Tänk USA ändå. Vad mycket som åstadkoms. Desperate Housewives... Gossip Girl, Greys, Alice + Olivia, afroamerikansk president (ett stort steg för hela världen), Victoria's Secret.
Okej tänker ni, hon beblandar Barack Obama med Gossip Girl och Victoria's Secret.
Men förstår ni hur jag tänker? Det finns så jäkla mycket bra med USA. Okej, säkert lika mycket dåligt. Men nu avgår Bush, och vi får se framåt, kanske blir det City Upon Hill. Kanske blir det landet att se upp till igen.
Maybe the world will be a better place.

Jag tror att bra tankar ger bra resultat. Därför tänker jag mest på det som är bra med USA. Något vi har svårt att ändra på är ju att landet faktiskt är det mäktigaste (rätta mig om jag har fel, men jag tror att det är det landet som har mest inflytande, kanske på delad förstaplats med Kina). Ett av det mäktigaste länderna då, då.
Så, let's have good thoughts and faith.
Världen kommer att bli bättre, om vi låter den bli bättre.
Happy thoughts, happy thoughts, happy thoughts, happy thoughts!

Jag sitter här och googlar på Hermés Birkin Himalayan. Det är enligt E24 Kvinna världens dyraste väska, och det är Victoria Beckham som äger ett av de tre exemplaren.
Birkin Himalayan är en traditionell Birkin-väska, som är döpt efter skådespelerskan Jane Birkin. Men, den kan ju inte vara den dyraste väskan i världen om den bara är en traditionell Birkin-väska, säger ni då.
Och det är nu jag berättar varför den är den dyraste - jo, därför att den är juvelprydd. Väskan är täckt av hundratals diamanter, och en på tre carat sitter på locket.

Väskan kostar £80 000 vilekt motsvarar ungefär 950 000 kronor. Jag vet inte om lycka kan köpas för pengar. Men jag vet att pengar kan köpa en gnutta lycka. Posh var tydligen väldigt förtjust i väskan. Vem hade inte varit det, ungefär.

Om ni hittar en bild på väskan, som jag inte har lyckats googla fram, så säg till! I wanna see it so bad!

Jag är en person som alltid försöker se utifrån många perspektiv. Jag vänder och vrider på allting, för att kunna förstå hur andra ska reagera. Något som jag har märkt att många vuxna inte gör. Det finns bara ett rätt, en regelbok. Men jag tror inte det är så. Varför jag skriver om det här är för att jag hörde några vuxna prata häromdagen angående Liza Marklunds bok Gömda. Många vet säkert att det har blivit stor debatt om denna, då det står på framsidan "En sann berättelse", men att allting i boken inte är sant. Och det är fel. Det kan inte stå att det är en sann berättelse om det inte är det. Då får det stå "baseras på en sann berättelse".

Hur som helst, dessa vuxna sitter då och pratar och förstår inte alls varför man ens pratar om det. So what om det inte är sant liksom. Jag erkänner att jag till en början även tänkte i den banan. Men nu har jag insett att det inte alls so what.

För er som inte vet vad Gömda handlar om så är det en bok om en kvinna som har flytt land och rike runt för att en man har följt efter henne och försökt döda henne. Hon kommer från en liten stad, som namnges i boken, och hon flyttar runt i hela landet, blir lurad av socialen och av olika ställen som säger sig ska ge henne skydd. Hon flyttar till Sydamerika, och sedan får hon visum i USA, i den sista boken. "Mannen med de mörka ögonen" som då är mannen som ska döda henne har nu trätt fram och berättat att det är han som Liza och Maria skriver om. Hans liv har tydligen blivit förstört. Alla i staden vet att det är han, och kan tänka sig vad de tror om honom nu.

Liza Marklund har själv erkänt att det var fel att skriva att det var sant, allt i boken. Alltså har hon medgett att han inte har gjort allt/allt som skrivs har inte hänt. Man kan inte veta vad som har hänt, och vad som inte har hänt. Men jag tror i alla fall inte att allt som står i den boken är sant. It's too good to be true kan man inte säga - men det är för mycket för att vara sant. Det är för mycket, det händer så otroliga saker, och kvinnan som boken handlar om... hon står ut och upplever allt. Jag tror inte det är möjligt.

Så, jag säger inte att något är rätt och fel i detta, för jag har ingen aning. Så länge jag inte varit med och bevittnat allt som står i boken så kan jag inte säga vad som är sant och vad som är falskt. Däremot kan jag säga vad jag tycker - och det är att man måste börja tänka lite outside the box. Man måste förstå hur andra kan känna. Man kan inte vara så iskall och säga "Skit samma om det är sant, boken är lika bra för det", när det kan vara så att många människors liv har blivit förstörda.
Det är vad jag tycker.

Vi kan börja med att säga att jag var lite för trött imorse. Hade svårt med koncentrationen under lektionen, men det gick faktiskt jättebra. För de som inte vet så hatar jag att växla ner på ettan - har issues med den växeln, för det brukar bli kärringstopp på den. Men idag gick det finfint.
Hur som helst så skulle jag ta tåget inifrån centralen hem till Lerum. Och tågen brukar antingen gå från spår ett eller spår två. Jag kollar inte på skyltarna vad det står, utan tar den som det står något på. Den andra var det bara lite problem med, fick jag veta senare, det syntes inte lika bra.
Tåget ska avgå 17 över, och in this case 17 över nio. Men, jag går på tåget typ 10 över, och två minuter senare går det. Och jag får panik. Frågar en kille vart tåget går och tänker "Ah, men det är Kungsbackatåget säkert, då går jag av på Liseberg". Men inte då. Det var tåget till Trollhättan...
Jag grät nästan.
Inte nog med detta - jag spillde ut mitt skållheta te över mina lår när jag satte mig ner. Inte allt.. men lite räckte för att jag skulle kvida och få tårfyllda ögon.

Jag gick av i Älvängen, tillsammans med en tjej som inte pratade svenska. Så jag fick guida henne i ungefär 3 timmar, hon hade också gått på fel tåg. Vi satt där, hon och jag, på Älvängen station i en timma. Men inget tåg kom... Som det stod att det skulle göra... Så vi gick till Statoil och jag frågade om de kunde kolla tabellerna. Vilket det gjorde, och 1½ timme senare var vi tillbaka i Göteborg.

Japp, det var min dag. 3 timmar ute i vildmarken/Älvängen. Jag hade ingen kraft att gå tillbaka till skolan efter det, utan gick hem och sov. Har en sjuk huvudvärk nu, kan knappt sitta här. Också har jag tittat på fyra avsnitt av Grey's Anatomy.

Det är tur att man har en lillebror som kan borsta håret på en, medan man bloggar.  Mmmh, det är skönt!

Ja, så var det måndag. En stressig sådan.
Imorgon är det prov i samhällskunskap. Jag har pluggat ganska mycket.
Jag har även anmält mig till LUF-föreläsningen idag som hålls av Anders Ekberg. Det börjar sex, jag slutar halv fem.
Och nu, om 7 minuter kommer min körskolelärare och hämtar mig, så ska vi ta en lektion.

Oh Goood!

Nu när jag inte längre jobbar på Cross känns det som att världen går under. Yeah - jätteytligt. Men jag har varit van vid att kunna shoppa för minst 4000 kronor i månaden det senaste året... Och nu går inte det längre. Jag dör, det spritter i mina fingrar, och jag vill ha mer, mer, mer. Jag vill ha mer kläder. Jag vill ha meeeer!
Okej, jag beställde ju från Style By Stars förra veckan och jag shoppade lite grann för 10 dagar sedan. Men det räcker inte. Jag har utvecklat ett beroende. Ett shoppingberoende. Och nu när vi ska till Grekland också så behöver jag verkligen lägga undan pengar. Visserligen måste, jag bara måste, jag skaffa mig ett jobb. Jag klarar inte av det här. Jag behöver spara ungefär 9000 kronor till resan, och hittills har jag sparat... 1000 typ.

Dessutom kan man inte betala med presentkort via shop-online på H&M. Jag hade nämligen bestämt mig för att klicka hem det här. Det får helt enkelt bli att jag klickar hem skorna, och köper resten i butik. Japp, så får det bli. Jag ska ha det. Alla tre sakerna. Där med bastu.
Alla undrar dessutom vad jag önskar mig i födelsedagspresent - well, presentkort såklart.
Men när man fyller arton kanske folk vill ge en något man kan minnas. Jag spenderar mina pengar på saker som jag kan använda. Hur kul är det att få ett fult halsband från Guldfynd som inte matchar något, inte är min stil etc. bara för att jag fyller 18. Arton är dessutom inte så big deal. Nej, jag måste komma på hur jag ska formulera detta med kläder till min familj.

Okej, nu behöver jag bara kasta in en tvätt, så har jag allt under kontroll vad gällande min to-do-list. Det gick kanske inte jättebra med fotandet, men lite blev det. Jag får se om det blev något som jag kan lägga ut här. Är ju inte överdrivet nöjd.

Nu är jag äntligen, efter typ 2 timmar, klar med min garderob. Resultatet enligt mig är sjukt bra, mycket bättre än innan; jag har till och med tagit ut saker och bestämt mig för att slänga en del/ge bort. (Jag drog omedvetet en lång, djup, nervös suck när jag skrev det där)
Nu är jag glad. Fast nu väntar ju FN-plugg & trafik-plugg.

Ja, detta rör kanske inte så många av mina läsare ute i landet, men jag vet att många som läser även är mina vänner. Och det rör väl folk som är mina vänner helt enkelt.
Ni vet veckaans? Jag är sjukt besviken! Jag trodde det skulle bli roligt. Jag trodde att de hade något att komma med. Men inte då! En gång i veckan lägger de ut en bild på en tjej som går i nian, och en kille som går i tvåan. Väldigt underhållande. Not.

Och dessutom använder de "otroligt" hela tiden, och skriver "nedkränkande". Det är inte ens ett ord. Och så ska de ta bort alla kommentarer som är kränkande. Antagligen för att de flesta elaka kommentarerna handlar om sidan, inte om personen som är "veckans babe". 
Och det också... veckans babe? Give me a break. Tjejer kan vara babes. Men killar, nej de kan inte vara babes. Jag är ledsen. Man kallar inte killar för babes här i vårt avlånga land. Det finns en anledning till att vårt lokala, kvinnliga hockeylag heter BABES. Liksom.

Jag har även hört, eller snarare läst att några killar i trean på vår skola började med detta med "veckans babe". Jag vet inte, men jag har fått lite av en fixide att de inte är så seriösa. Men det är veckans. Och då blir det liksom pinsamt. Och även om studentkokboken UF säger att de är seriösa så kan man faktiskt skratta åt det, för deras sida är himla härlig tycker jag. Till skillnad från veckans. Den är bara sorglig. Förlåt, men det är så.

Jag vill ju helst att xspotted ska komma tillbaka. Jag vill ha mer skvaller. Det finns ju massor med skvaller. Egentligen. Jag borde starta en blogg där alla vet att det är jag, och sedan bara skriva saker som andra skickar in. På så sätt är jag oskyldig (50% oskyldig i alla fall) för jag utger mig ju inte för att vara anonym eller någon annan - nej, jag är mig själv. Men jag för bara informationen vidare. Man skulle kunna se mig som en journalist.
Fast... folk skulle antagligen bli arga på mig ändå. Det är det som är tråkigt, man kan inte ta det med en nypa salt.
Men - faktum är att veckans suger!

Åh, söndag. Alla hatar söndagar. Det gör inte jag. Hihi. (Jag hör mig själv säga allt, och då blir det ett litet hihi i slutändan).
Jag älskar söndagar, för det betyder att det är skola dagen efter. Jag är nörd, I know. Men jag älskar skolan - älskar att lära mig saker, som jag har poänterat ungefär hundra miljoner gånger när jag har bloggat.
Hur som helst.
Det är söndag. En lite stressig sådan faktiskt. Min att-att-göra-lista idag ser ut som följande:

När jag läste Blondinbellas blogginlägg om ätstörningar och svält häromdagen, och om hur Carolina Gynning, en känd manlig stilbloggare (klickade mig in på stilrobins blogg direkt) och Katrin Zytomierska uppmanar läsarna/ger dem tips på hur man kan svälta sig själva blev jag ledsen. Katrin har jag aldrig haft respekt för - jag tycker att hon är helt lost här i världen, visar inget tecken på att vara normal och verkar sakna vett över huvud taget - men att hon var såhär desperat efter publicitet visste jag inte. Gynning tycker jag om, hon kan vara lite pinsam vissa gånger, men hon är duktig, vacker och rolig. Det är nu jag frågar mig själv hur de tänker. Hur fan tänker de?! De är vuxna kvinnor - de kan kontrollera sina kroppar, är färdigutvecklade och som sagt vuxna, vilket innebär ansvar både för sig själv och för sin omgivning.
De vet garanterat inte hur det är att se någon man älskar brytas ner, de vet tydligen inte vilken förödelse, vilken katastrof självsvält kan ge en tonårings kropp. De förstår verkligen inte vad de sjukdomar de uppmanar till kan försätta en familj i. Hur det kan beröva ett barns första tid i livet, alltså dess barndom, för att istället bli en vuxen som ska ta hand om en sjuk människa, observera vad den gör, tänka extra mycket innan den uttalar sig för att inte såra personen som är sjuk.
Det är någon du älskar som vi pratar om. Någon i din närhet. Men du kan inte hjälpa...

Isabella Löwengrip är såpass mogen att hon förstår att bantingstips, sjuka sådana, inte hör hemma i en blogg som massa unga tjejer, och förmodligen även killar, läser. Jag tycker det visar på hur mycket bättre Isabella är som förebild.
Jag tänker inte gå in på att hon använder päls och sådant, för det tycker jag handlar om etik och moral. Det Gynning, Zytomierska och denna manligen bloggare gör är att skapa sina läsare en liten självmordsguide. Varför inte lika gärna skriva att de kan hänga sig eller skära sig? Svält är en form av tortyr, en form av självtortyr. Att skära sig är en form av självtortyr. Så, nästa gång kan ju Carolina och Katrin skriva om hur man gör de snyggaste jacken i handlederna med en fickkniv eller något.

Inte nog med allt detta. Det är slutändan Blondinbella som får skiten för det här. Det är hon som får skit för att hon skrivit sanningen på sin blogg - att ingen tycker mer om dig för att du är smal. Och de som gör det - de är troligen lika sjuka som du håller på att bli.
Hur kan man hoppa på någon för att denne tycker det är fel att ge tips som innebär att hälsan hamnar i fara?
Hur kan de försvara sig själva? Att de går till personangrepp mot Isabella - kallar henne gris och Gud vet vad, visar ju bara att de är sjukt omogna och att de är helt urballade.
Hur kan de sova på nätterna?
Hur kan de leva med sig själva? Vet de inte att de kan vara orsaken till att en 17-årig flicka får anorexia?

Vi har yttrandefrihet här i Sverige. Alla får tycka precis vad de vill, och säga vad de vill och tänka vad de vill. Om det i sin tur inte bryter mot några av våra lagar. Att uppmana andra att svälta, synonymt med att uppmana folk att ta livet av sig borde vara olagligt. Och därmed borde det vara olagligt att få ge tips om hur man ska svälta sig själv.
Att äta nyttigt är en helt annan femma. Att tortera sig själv och sin kropp... Det är sjukt och det är hemskt. Och det är inget som ska uppmanas. De som gör detta, som mot all förmodan gör detta, får räkna med att människor mister respekten för dem.

Har ni läst om pojken i USA som är döpt till Adolf Hitler?
Jag tycker det är sjukt. Jag förstår föräldrarna som vill visa sig modiga, och som tycker att raser ska blandas och allt vad det är. Men att utsätta sitt barn för sådan fara - förstår de inte vad som kan hända med honom?
Förstår de inte att han kommer bli mobbad? Att hans kamrateras föräldrar kommer att titta snett på honom och hans familj och berätta för sina barn att "Adolf Hitler" vad en hänsynslös mördare som försökte få bort en hel ras från jorden?

Det är helt galet sjukt. I artiklarna står det dessutom att föräldrarna har massor med symboler i sitt hus, på sin bil etc, som nazisterna använde under andra världskriget.
Oavsett hur många generationer som har passerat sedan förintelsen ägde rum, så finns det fortfarande människor som tar illa vid sig när sådant nämns eller på annat sätt väcks till liv - med till exempel nazitatueringar, eller propaganda, eller idén om att det aldrig har hänt.
Vem vet vad dessa människor kan göra med ett barn som är döpt till Adolf Hitler?

Nu har pojken omhändertagits av socialen ihop med sina systrar; Joycelynn Aryan Nation (arisk nation) och Honszlynn Hinler Jeannie.
Har man inte tillräckligt vett att döpa sina oskyldiga barn till vettiga namn, då tycker inte jag att man ska ha barn. De tänker bara på sig själva här. Vem i hela världen skulle vilja heta samma sak som terror och skräcken själv? Vem utsätter sina barn för sådant?

Efter att jag skrev föregående inlägg skulle jag gå och ha matteprov i matematik B. Matte är för tillfället mitt favoritämne (sådant kan ändras mycket drastiskt beroende på vad man sysslar med i de olika ämnena). Jag hade inte pluggat speciellt mycket, utan kände mig faktiskt väldigt osäker. Så när jag kom in och satte mig så började jag direkt med provet, det gick galant, tills jag kom till sista (eller näst sista, den sista frågan var frivillig om man hade tid över, vilket jag inte hade). Där gick det bara inte och jag kände mig så himla hopplös. Jag vill ju så gärna få bästa betyg i matte.
Det var en sådan där "bevis-ekvation". Man skulle bevisa att ett tal skulle in i andragradsekvationen, men man fick bara inte sitta och testa alla tal, utan man var tvungen att ha en teori eller en formel. Jag satt där och provade lite, kollade på mitt formelblad om hur det funkade, och efter ungefär 10 minuter brast det.
Allt föll på plats, och allt gick så sjukt bra.

Min dag blev 100% bättre på grund av detta. Jag stod till och med ut med spanskan i 70 minuter utan att det blev långtråkigt. Sådana här dagar tackar jag inte nej till!

Så, då är intervjun med skoltidningen klar. Anledningen till att vårt land blev intervjuat är för att det är nytt i FN-rollspelet - det är första gången det är med. Ska jag vara ärlig? Det visste jag inte, men jag hade i och för sig tänkt lite på det, för förra året var Kenya inte med, och det fanns inga gamla arbeten om det.
Hur som helst. Det var väldigt roligt, fast ganska svårt. För hittills har vi ju bara pratat om landet, inte om dess relationer till FN, så vissa frågor var riktigt kniviga.
Och i och med att Kenya är nytt då, så har ju lärarna inte så stor koll på hur det förhåller sig till FN heller... Så vi vet inte riktigt våra mål och så, men vi vet ju att vi vill:
- Prata.
- Få någonting gjort.
- Få västvärlden att ställa upp för oss.
- Få människor att få upp ögonen för vad som verkligen händer.

På vägen kommer vi garanterat hitta fler mål med FN-rollspelet.

Idag orkade jag inte le normalt in i kameran, nej jag testade lite nya poser och nya flin. Nytt helt enkelt.

En rolig grej tycker jag. Med tanke på vad jag fick för resultat.
Sök på google på ditt mellannamn och lägg ut tredje bilden på din blogg! Det är så du kommer se ut när du blir äldre.
Alla som vill får göra detta!

Okej, det går helt värdelöst för mig att ta outfitbild idag. Jag har försökt ett femtiotal gånger, men blir aldrig nöjd. Nu är jag trött, så här har ni resultatet - mindre bra bild! Tsss..

Åh, egentligen vill jag också kunna illustrera sådär i Illustrator, men jag har inget tålamod att lära mig. Så jag skulle ju hemskt gärna vilja bli illustrerad av Linnea!

Jag ska ta tag i det här med min outfitbok! Jag hatar att ha på mig samma outfits, försöker alltid variera så mycket det bara går, om jag har på mig en outfit våren 2008, så är det ju okej att ha en liknande våren 2009, då har det ju trots allt gått ett år.
I alla fall. Jag gjorde en outfitbok i somras, men jag kom inte längre än att jag gjorde en fin mapp till det. Nu ska jag skriva ut mina outfits också! Så kan jag bara titta i den när allt känns hopplöst.
Så, ja, det är väl ett tips från mig - gör en outfitbok.

Nathalie har redovisning imorgon och hon ville att jag skulle berätta mina bästa knep. Jag älskar nämligen att prata inför folk, gör det gärna och ofta! Så här kommer mina bästa tips:
Var förberedd.
Allvarligt, om du förväntar dig att det ska gå bra fastän du inte har övat - tänk om!

Du är bäst!
Okej, om inte alla andra ska redovisa om samma sak som du ska (en gång i åttan, fick varje elev i min dåvarande klass göra en muntlig redovisning av samma bok, och då kunde man ju jämföra sig med varandra) så är det bara du som kan vara bäst. Någon annan pratar om något andra, svårare eller lättare. Du kan aldrig jämföra dig med någon annan när du inte redovisar om samma sak. Ingen i min klass får ta detta personligt, för det är bara ett tankesätt som ger mig självförtroende inför en redovisning. Jag tänker såhär: "Alla här inne är töntar, de är så värdelösa på att redovisa så det är inte sant. De borde gå en kurs hos mig, för jag är den som är bäst på det här. Jag fänglsar min publik. Jag får dem att vilja göra det här. Jag är bäst på detta!"

Talkort.
För att kunna tala fritt krävs det att du har övat. Men också att du inte har chansen att stå och läsa innantill. Därför rekommenderar jag talkort. Jag brukar skriva meningar på mina, andra skriver bara ett fåtal stödord. Det klarar inte jag, för jag måste ha rätt ordföljd annars blir allt fel känns det som. Men aldrig, aldrig, aldrig ett A4 med hela texter. Det är dömt att du ska titta ner för mycket!

Andas djupt.
Innan du börjar prata, ta ett djupt andetag,  intala dig själv att det här kommer gå så himla bra. Andas sedan djupt under hela redovisningen. Ta små pauser ibland, där du bara andas.

Pauserna.
När jag håller tal/redovisar, så tillåter jag mig, som jag skrev innan, att ta små pauser, på kanske 2-5 sekunder. Då samlar jag tankarna, har tillfälle att titta ner lite i mina kort, och sedan börja igen. Det är alltid jätteskönt.

Prata i lagom takt.
Det är jättesvårt, men jag tycker verkligen inte att man får prata för fort, men heller inte för långsamt. Det är nästan värre när folk pratar för långsamt. Så öva på det, och fråga vad din publik tycker, alltså om du övar för mamma eller så.
Och rabbla inte. Det är nästan värre när folk har lärt sig texten utantill, för då blir det ingen inlevelse. Det har i alla fall jag aldrig varit med om.

Pilla inte med massa annat.
Jag var med om en redovisning för inte så längesen där personen stod och pillade med sin halsduk hela tiden. Hon pratade helt fritt, men att hon drog i sin halsduk och pillade med den gjorde att jag inte kunde koncentrera mig på det hon sa.

Stå helst still, och rak i ryggen
Om det är meningen att du ska gå fram och tillbaka framför publiken, att det är så du ska göra - gör det! Men annars tycker jag att man ska stå still. Nytt scenario: en jag lyssnade på en gång stod med ena foten på tå och den andra vanligt, och sedan vickade hon på benet hela tiden. Hon var sjukt nervös, men pratade jättebra. Tyvärr kommer jag bara ihåg hur irriterande det var att hon inte kunde stå still.
Rak i ryggen också, axlarna bakåt, ge ett intryck av att du är lika självsäker på det du ska göra som om det var det enda du gjorde.

Var lämplig.
Pratar du om något seriöst - var seriös. Men annars - le! Jag ler alltid. Om jag inte pratar om något väldigt seriöst, det vill säga.

Om du är i en grupp...
Om det är en gruppredovisning, respektera de andra. Det är inte över bara för att du har pratat klart. Fortsätt tänka på att stå rak i ryggen, inte börja pilla med något, som dina papper till exempel. Se uppmärksam ut, inte som om du är på Kreta i tankarna.

Svep med blicken.
Ja, under en annan redovisning jag lyssnat på tittade tjejen som på en tennismatch, hon vände hela huvudet åt vänster 5 sekunder, bytte sedan till höger och höll på så. Svep istället med blicken, stanna kvar ett tag på de som tittar dig i ögonen. Låt alla få känna sig delaktiga i din redovisning. Alla ska känna sig träffade.

Markera ditt avslut.
Säg något så att publiken förstår att du är på väg mot ett avlsut; avslutningsvis... sammanfattningsvis... för att sammanfatta... osv.

Jag pratade med pappa idag, och han var tvungen att rätta mig (undra vartifrån jag har fått mina språkpolisgener?). Weird stavas så och inte wierd som jag har skrivit några gånger här på bloggen. Sådär, happy now, dad? Haha.

I julklapp fick jag ju presentkort på Style By Stars. Och nu sitter jag här, ska beställa två klänningar och en kjol. Yay me. Jag behöver lite nytt. Först hade jag tänkt beställa en festklänning till när jag fyller år, men jag inser att jag inte ens har fattat beslut om ifall jag ska ha party när jag fyller år (det är alldeles för jobbigt; lokal=vakter, bar=bara de som är arton/har falskleg kan hänga på, hemma=mamma inte sådär jätteglad) så jag ska beställa två "day dresses" och en kjol som man kan ha i skolan. Det är ju trots allt i vardagen som jag "behöver" nya kläder. Jag köper alltid på mig festklänningar och sådant, så ja... jag behöver inte mer sånt, jag behöver vardagskläder!

Emma undrade hur jag gör mina bildlänkar, så jag tänkte berätta:

Avsnittet kräver att du har någorlunda koll på Photoshop.

Jag brukar göra mina bildlänkar i storleken 90x35 pixlar.
Börja med att göra en ny, vit bild som är 90x35 pixlar. Välj en bild eller vad du nu vill ha på din bildlänk och lägg till den i den nya, vita bilden, och justera så att det blir rätt storlek.
Sedan är det bara att lägga till en text. Jag brukar använda "pixel text" när jag gör sådana små bildlänkar, och pixeltext finns att ladda ner här.
Jag brukar även lägga en liten ramlinje på texten (Lageregenskaper > Ramlinje), så att den verkligen syns. En i matchande färg.
Sedan gör jag ett nytt lager (CTRL+Shift+N) och markerar hela det lagret (CTRL+A) och till slut lägger jag till en tunn (1 px) ramlinje där också (Redigera > Ramlinje).

En kompis till mig ville veta hur jag gör när jag skriver CV. Jag har testat ett par olika sätt, men gillar detta jag ska visa mest. Det har bäst struktur och är enkelt att förstå tycker jag!  Jag fick lära mig detta sätt i skolan, och det finns många fler än jag som använder sig av denna struktur.
När man söker jobb så måste man ha ett par saker i åtanke:
Är du under arton kan du inte förvänta dig ett höjdarjobb, man måste börja på botten för att jobba sig uppåt. Det är olagligt att låta omyndiga stå i kassan, och även att låta dem jobba mer än 8 timmar om dagen. Därför väljer många butiker och företag bort att låta omyndiga jobba, för det gynnar kanske inte alltid företaget.
Det bästa är att kolla med sina föräldrar, mor- och farföräldrar, och be dem kolla med sina bekanta och på sina jobb ifall det kanske finns någon uppgift du kan göra. Det var så jag fick mitt jobb, jag hjälpte till på en utförsäljning en gång, vek tröjor en hel helg. Och sedan ville de ha fortsatt hjälp av mig, både på kontoret och i butiken. I somras fick jag jobba jättemycket, och fick även jobba en del helger. Man får jobba sig uppåt helt enkelt.

CV  är förkortning på Curriculum vitae vilket är det latinska ordet för "livsbana" eller "livslopp". Du ska alltså förklara vad du har gjort i ditt liv. När du skriver ner dina arbetserfarenheter och livserfarenheter är det viktigt att du skriver dem i kronologisk ordning - alltså med tidsföljd. Det ser inget bra ut om du först skriver något du gjorde 2003, sedan något du gjorde 2001, och sedan något du gjorde 2005. Börja med det du gjort senast. Alltid.

Jag ska skriva ett arbete ihop med Pernilla och ytterligare en klasskamrat i svenska, om maktspråk. Vad tänker ni på? Jag slår vad om att typ alla tänker på Hitler. Det är i alla fall det första som ploppar upp i mitt huvud. Snart kommer jag alltså veta hur jag ska agera för att vända alla svenskar mot... de jag inte tycker om. Och hur jag kan bli diktator i Sverige.
Haha.
Det ska bli intressant!

Nu ska jag hem till Linnea och mysa och kolla på Gossip Girl.
Längesedan jag var hemma hos henne, hihi.
Hur som helst. Här är vad jag har på mig.

Ja, så var det tisdag. Vad innebär tisdagar för er?
För mig är det Gossip. Såklart!
Så idag ska jag:
a) skriva klart min ansökan om Bangladesh
b) skriva fotnoter till arbetet om FN-rollspelet (och kanske blogga från vår blogg)
c) städa
d) plugga matte (för att det är så sjukt roligt)
e) blogga
f) gå till Linnea med Gabbi & förhoppningsvis Cornelia, och kolla på GG! Love it.
g) göra så mycket jag kan på restrerande bloggdesigner.

Men nu måste jag först och främst duscha!

Om sjutton dagar är jag myndig. Vuxen är fel ord. Det är en psykisk "ålder", tycker jag. Alla blir vuxna i olika åldrar. Och så länge jag har min mamma och pappa så kommer jag väl se mig som ett barn. Fram tills jag är 25 i alla fall... Haha.
Hur som helst. Jag blir inte vuxen om 17 dagar, jag blir myndig.
Jag får ta körkort. Och jag är jätteladdad på det. Tänk att all by myself få köra runt. Så härligt. Men samtidigt. Nu börjar ångesten komma lite grann - hur i hela fridens namn ska jag lyckas med det? Jag har aldrig varit rädd för att köra bil - jag har älskat det hela tiden. (Okej, inte när mamma blir jobbig och drar i ratten och rubbar min koncentration)
Jag har haft inställningen... eller vaddå haft? Jag har inställningen att alla andra har klarat det (till och med mormor, liksom) så då måste jag ju klara det!

Och i sommar ska jag åka till Grekland själv. Med Ludwig. Hm, det låter lite skrämmande, ingen vuxen att luta sig mot. Fast juridiskt sett är ju jag vuxen... Fast hur jobbigt/svårt kan det bli när man bor på Sunwing Resort?
Men om jag kommer iväg till Bangladesh då? Syftet med resan är ju att jag ska sammanställa en dokumentärfilm för skolan. Och då måste jag ut på landsbygden... på landsbygden syrar de kvinnor... Jag har inte fördomar! Jag har läst detta i landguiden!

Ja... jag blir vuxen snart... Nej, förlåt, jag blir myndig snart.
Med leg. Men till skillnad från alla andra tonåringar ser inte jag 18 års ålder bara som en dörr som öppnar sig. Jag ser även en del som stänger sig. Till exempel "jag-är-omyndig-så-jag-har-inget-ansvar-dörren".
En dörr som öppnar sig är ju den med jobbmöjligheter. Jag har bra erfarenhet nu, så om 17 dagar ska jag börja söka ordentligt. Ska bli skönt att få jobba igen, och tjäna lite pengar. 1050 räcker ju ingenstans!
Fast när man är 18 har man ju rätt till underhållet.

Okej, nu har jag suttit och försökt framställa en bra handlingsplan, ekonomisk kalkyl m.m. för att få stipendie till Bangladeshresan. Det går inget vidare känner jag. Min lärare sa att det ska vara klart på onsdag, så han får titta igenom det imorgon och ge mig respons. Men jag antar att jag kan söka till flera olika stipendiegivare, så det kanske inte är så bråttom. Det är nämligen lite svårt att veta hur jag ska lägga upp arbetet nu, det är bara en vision jag har än så länge. Jag har inte fått svar från min farbror än om när jag kan komma, vilket gör det väldigt svårt att skriva en budgetkalkyl, och det blir ju svårt att veta hur jag ska lägga upp arbetet, när jag inte vet hur jag kan ta mig runt, om jag kan besöka min bonuskusins skola, om jag kan få kontakt med någon samhällsvetare där borta... Ni fattar. Jag simmar på djupt vatten känner jag.

Nej, jag tror jag ska illustrera ett ordspråk istället. Tala är silver, tiga är guld.
By the way vill ni veta svaret på mina förra ordspråk?
Ni var inte så värst kreativa, ingen kom på det!

Jag sitter och skriver ett formulär som jag ska skicka till olika stipendiegivare. Varför? Nej, jag ska inte plugga utomlands, inte än på ett tag i alla fall. Men jag tänkte att jag skulle sammanställa en dokumentär om Bangladesh's vattenkomplikationer, efter att jag gjorde ett arbete om det i ettan. Så nu ska jag ju söka stipendie, så att jag får resan betalad för mig. Hyrbil kan jag stå för själv... Och boende har jag förhoppningsvis. Min farbor och Taty bor ju i Bangladesh, så jag får bo hos dem, är det tänkt. Så i sommar, om allt går som jag vill, så ska jag åka till Bangladesh och göra en vattendokumentär. Ni får hålla tummarna att jag får stipendie.
Det blir mitt projektarbete i trean alltså - att sammanställa dokumentären.

Så, nu sitter jag och kollar på hyrbil, flygresor och försöker skriva en bra ansökan! Det ska vara inlämnat på onsdag nämligen.
Förresten, jag har inte prov imorgon. Men jag har denna ansökan och jag måste verkligen städa mitt rum! Så, jag kanske ger er någon bild ikväll. Men det får vi se. Jag måste sova, för jag kunde inte somna förrän två i natt. Vet inte vad det var med mig. Jag låg och tänkte på detta, med Bangladesh och allt sådant...

Som ni ser - detta inlägg ligger i en helt ny kategori (okej, ni kanske inte lägger så stor vikt på mina kategorier, och kollar i vilken kategori varje inlägg ligger i...). Jag insåg nämligen att jag skriver ju faktiskt en del om själva bloggen, hur det går, vad jag gör, ändrar design och sådant. Och då tyckte jag att det passade utmärkt med en sådan kategori.
Nytt är även:
http:// :  En kategori där allt som har med själva internet hamnar. Om jag hittar en annan blogg, eller typ är inne på någon hemsida eller något. Ja, ni fattar, allt som har med internet att göra.
Mode: Ja, ibland trycker jag ju in lite mode här i bloggen, typ topp tre och sådant. Och ja, det är svårt att kategorisera moderelaterade blogginlägg när jag inte har en modekategori. Och det kommer nog bli lite mer mode...

Också har jag döpt om Detta är Sanna till Personligt. Det lät mycket bättre tycker jag!

Jag kollade min statistik, i och med att jag inte var så aktiv igår så kunde jag inte förmå mig själv att titta, jag var rädd för en stor besvikelse. Nu när jag tittar så ser jag något konstigt - jag hade typ mer besökare igår än i lördags, när jag faktiskt försökte vara aktiv. Och så har det varit innan också. Kanske är det så att många kollar tillbaka senare på dagen från andra datorer, för att det har varit dålig uppdatering.
Hoppsan, jag måste springa - skolan väntar!

By the way - jag planerar nya kategorier, det blir alldeles för mycket Inget speciellt, these days.

Nu har jag suttit, stressad som bara den, och installerat och gjort designer. Ni vet minsann vad ni vill därute. På gott och ont... Hur som helst, blev jättenöjd med designerna, eller jag blir ju nöjd när de som får dem blir nöjda.
Nu är jag som sagt helt slut, och jag tänkte koka mig en kopp te och lägga mig och kolla på Grey's Anatomy. Jag hann inte klart med alla designer, utan har två kvar på onsdag att fixa med, plus Dijanas, som jag har lovat. Och Louises. Men jag har en sån liten regel - har man en gång fått en design av mig så står jag till förfogande om man vill ändra den.
Och mina vänner - det är klart att de ska få designer!
Men idag har jag i alla fall avverkat fyra stycken; ett, två, tre, fyra.

Ja, det känns i alla fall skönt att jag hann med så många idag, publishme har ju verkligen varit helt omöjligt idag - inte uppdaterat på typ 10 minuter under vissa perioder, så man kan inte se hur ändringarna blir. Sjukt irriterande.
Okej, te och Grey's nu. Också måste jag läsa på om FN också, har prov på det på tisdag. Så imorgon blir det nog bara en dagens outfit eller liknande, och sedan får det bli pluggande resten av kvällen.

Ja, jag är ledsen, det blir inte mycket bloggande idag, för jag måste a) plugga b) göra de sista designerna.
Just so you know.

Jag håller på med bloggdesigner, men så fort jag får tid över så ska ni få något, I promise. Ikväll blir det Körslaget. Jag har blivit en riktig TV-nörd. Jag tittar ju aldrig på TV.
By the way, har ni sett nya msn? Haha, jag tycker det är roligt. Det tar ett tag att vänja sig, fast det har jag gjort nu!

Nu är det pause, och efter den ska Blondinbella dansa, vilket jag tycker ska bli kul. Och apropå henne - jag ska göra hennes chokladmousse med japp nu som fredagsmys, ni får bilder och sådant sedan.
Vem tror ni kommer dansa bäst i Let's Dance?

Jag håller på med de sista designerna nu, och ska göra det resten av helgen.
Detta är sista gången jag gör designer på beställning, på ett tag framöver.
Jag ska ju självklart kolla på Let's Dance ikväll. Men sedan ska jag bara sitta och nöta designer. Riktigt kul. Jag är nog klar med en, och håller på med en som snart kommer bli klar!
Ja, jag ville bara ursäkta den dåliga uppdateringen!

By the way så har jag bokat in mig på fem körlektioner med Miah, så att jag kan ta det himla körkortet snart. Problemet är att det är 8.25 på måndagar typ, så jag hoppas att hon vill köra med mig häromkring Lerum, för annars får ju jag ta tåget hem. Och då kommer jag säkert för sent, till skolan alltså!

Jag ställde ju om dygnet totalt nu under lovet. Så de senaste nätterna har jag sovit extremt lite, för att jag ska upp tidigt, men varken inte kan förmå mig själv att somna i tid. Så nu är jag helt sjukt, sjukt, sjukt trött. Så en kopp te, en bok och sängen är det nu dags för. Jag kom precis upp ur badet - jag vet jag badar mycket, men det är skönt - vilket är en bra idé när man vill koppla av. Att bada alltså...
Ja, så jag tänkte bara berätta det. Nu känner jag att det verkligen ångar om mig från det heta vattnet, så jag ska sätta på mig mina pyjamasshorts från Calvin Klein, sänka värmen i rummet, koka te och bara ha det bra.
Imorgon får ni se mer av mig.

Just det, måste fundera på morgondagens outfit också, såklart! Jag och Pernilla tänkte ha kjol imorgon, men vi har bara två lektioner, och bara en tillsammans, så vi kände väl att det var lite ovärt att sätta på oss nya kläder för att visa i 50 minuter på matten. För övrigt börjar jag tolv imorgon, och slutar tio i ett, för jag ska till Ingvor och prata av mig.

Jag måste även ut och fota någon dag, det har blivit väldigt glest med bilder här i bloggen tycker jag. Kreativa, alltså.

Istället för molnbilderna, (idag, de kommer nästa vecka) så får ni lite redigerade bilder på Chloe Sevigny. Jag bara lekte för att få tiden att gå. Vill du veta hur man gör såhär - vissa delar i färg och andra i svartvitt - klicka då här.

Nu sitter jag på min fotolektion. Har precis inget att göra då Freya är inne och framkallar lite bilder, och jag väntar på att hon ska bli klar så att vi kan fota lite till mitt bildproblem - att illustrera ett ordspråk.
Jag ska illustrera "som att sväva på moln". Jag tror inte riktigt att det är ett ordspråk, men läraren sa att jag kunde använda det ändå. Jag lägger upp bilden här när jag är klar.
Lektionen är slut om en timma och 20 minuter, och jag funderar på vad jag ska hitta på. Vill gärna göra något i Photoshop, men jag har typ ingen inspiration. Så jag ska nog surfa omkring lite och se vad andra människor sysslar med i programmet, så kanske jag också kommer på något.
Men på återseende - med att sväva på moln.

När xspotted lägger ner, dyker veckaans upp. Haha, jag älskar sånt här. Så himla kul.

Ja, då är det ju dags att ta tag i söndagsrutinen igen - bada, ta hand om mig själv och allt det där. Men idag, onsdag, får bli en söndag. In my mind. För imorgon är det skola. Jag skulle behöva prova lite outfits så att jag inte kommer för sent till skolan denna termin. Jag lyckades ganska bra med det förra året - att komma för sent hela tiden, på grund av att jag inte kunde välja kläder. Så jag får ta tag i min outfitbok som jag gjorde i somras.

Jag tänkte prova mina nya hårprodukter. Också ska jag skrubba, måla naglar och allt det där.
Till allt detta blir det ju såklart tända ljus, och ett avsnitt med Grey's Anatomy. Ohja.

VT 09, here I come.
Upptäckte precis att vi börjar med Naturkunskap detta år. Usch, enda ordet jag finner.

Efter en underbar dag i stan med Gabriella, då vi shoppade, fikade och lunchade i inte minst åtta timmar, så hann jag med att köpa på mig en del. Men först tänkte jag berätta vad vi gjorde. När vi först kom in gick vi runt lite på NK, där jag köpte tre saker. Sedan gick vi vidare till Kungsgatan och åt på Mixit. Vi satt och åt jättelänge, vilket jag tycker är skönt - ingen stress, bara prata och äta långsamt. Efter det gick vi till Saluhallarna och bara kollade runt, läskades av alla goda oliver och köpte kanderade mandlar. Så svassade vi omkring lite grann, bara kollade och så. När det började bli lite mörkt tog vi spårvagnen till Vasastan och fikade i en och en halv timma på Espresso House. Sååå mysigt!
Ja, sedan var det bara att köpa på sig det sista, och åka hem. Det låter som en kort dag, men vi besökte ju massa butiker också!

Jag köpte:
Schampo, balsam och inpackning
Tre par trosor
Kjol
Två skjortklänningar
Puder
Te (Rooibos Apelsin)
Örhängen
Pyjamasshorts
En roll-on (som man tar bort hårstrån från jackan etc.)

Igår var jättemysigt! Först när vi kom till Gabbi så målade alla naglarna förutom Linnea, för hennes var redan multicolour!
Hur som helst. När vi hade kokat te och pratat och kollat runt lite på Youtube och så, så gick vi ner till Gabbis mysiga TV-rum där hennes pappa hade fixat en brasa till oss. Så satte vi oss och kollade. Jag var lite besviken faktiskt, det nya avsnittet av Gossip Girl var inte så bra som jag trodde. I och för sig skulle besvikelsen kunna bero på att jag inte förstod så mycket av vad som sades, för vi typ pratade ganska mycket bredvid.
Sedan när brasan hade brunnit ut, satt vi där i mörkret alla tre, åt After Eight och kollade runt på bloggar och bara pratade. Vid halv tolv gick vi hem, men det var ju en skridskobana hela vägen till Cornelia (Linnea och jag följde henne), och det tog, jag skojar inte, 50 minuter att gå till henne från Gabbi. For your information; det är mycket, mycket längre tid än  vad det brukar. Från Cornelia tog jag och Linnea en taxi, och en och en halv timma efter att vi begav oss från Gabbi låg jag i min säng färdig att sova.

Igårkväll var det ju premiär för nya avsnittet av Gossip Girl i USA, och såklart har jag och mina vänner bokat upp denna kväll för att titta på avsnittet. Vi ska hem till Gabriella - Cornelia, Linnea och jag. Det ska bli jättemysigt och spännande. Så man har längtat efter det nya avsnittet.

Snart ska jag och Linnea åka upp till Gabbi, också ska vi bara mysa. Ni får bilder imorgon.

Som ni vet så var det ju mycket som handlade om päls förra veckan, för då hade ju någon djurrättsorganisation uttalat sig om Blondinbella och allt vad det var. However, kommer ni ihåg att Kitty Jutbring sa till Aftonbladet att hon tyckte att det var som att gå runt med "lik runt halsen"?
När jag sedan kollade på Nyhetsmorgon i söndags, och nästan alla Let's Dance deltagare var där, utom typ två, så kändes det som att konflikten trappades upp. Det kändes verkligen som att Blondinbella avbröt Kitty mitt i en mening och all uppmärksamhet riktades sedan mot henne, när det egentligen var Kitty som pratade. Då höll jag händerna för munnen, jag tänkte nästan att Kitty skulle hoppa på Isabella då.
Men nu när jag läste Isabellas blogg, så stod det att hon, Kitty och några andra hade ätit lunch ihop. Och vet ni vad? Det kändes så bra på något sätt. Jag menar, även om man har olika åsikter så kan man umgås och man kan prata. Man behöver ju inte ge sig in på just det ämnet som man är oense om.
Jag tycker att det är bra, och jag hoppas verkligen att det är sant som Isabella skriver, för hon har ju erkänt själv att hon romantiserar allt i bloggen.

Jaja, som jag sa - jag tyckte det var härligt att höra att de beter sig som vuxna människor, och att världen inte har gått under trots att de tycker olika och trots att Blondinbella avbröt Kitty.

Okej, nu har jag inte shoppat på länge. Eller ah, jag shoppade ju lite grann då på mellandagarna, men ingen rea blev det inte. Hur som helst, jag har ju alltid varit en shopoholic, det har till och med varit så att jag har blivit gråtfärdig när jag insett vad jag har köpt. Men idag, så stod jag och fingrade på massor, och jag hade pengar, men jag köpte inget. Inget, inget, inget. Inte likt mig.

Dock vet jag lite nya saker jag önskar mig i födelsedagspresent. Bland annat ett armband som jag ska önska mig av mormor.

Ja, jag tänkte bara berätta att under dagens shoppingrunda köpte jag nada, men Ludde köpte en hel del, byxa och tröjor. However. Nu ska jag städa mitt rum, min mamma tänker bara på utseendet när det gäller mitt rum, hon tänker inte på hur det verkligen är. Så ytligt...
På med lite Oasis, and I'm ready.

Detta är vanligt förekommande frågor som kommer i bloggen, här besvarade!




Vad har du för kamera?
Allt om min kamera kan du hitta här.

Vilka inställningar brukar du ha på din kamera?
Nu, efter lite mindre än ett år har jag lärt mig hur kameran fungerar, med slutartid och sådant. Jag brukar köra på låg ISO och sedan slutartid beroende på hur mycket ljus det är där jag fotar. Ibland kör jag på auto, och ibland på M!

Hur gör man bokeh?
Läs mitt inlägg om bokeh här.





Kan du göra en gratis design till mig?
Nej, nej och åter nej. För tillfället finns det inga gratisalternativ i min blogg, jag har inte tid med det. I framtiden kommer jag dock göra gratisdesigner som kommer finnas att ladda ned.

Varför kostar dina designer så mycket pengar?
Jag lägger ner ungefär 4 timmar på varje design, så tekniskt sett är det en skitlön -  50 kronor i timman.

Vilken mall använder du som ursprungsmall när du designar?
Tyvärr så minns jag inte detta. Jag har en egen stilmall nu, som jag alltid jobbar utifrån. Jag använde en från början, alltså i oktober 2008 när jag designade min första blogg på blogg.se. Jag minns inte vilken detta var, men jag kan tänka mig att det var Fashion.






Hur har du lärt dig allting om photoshop och bloggdesign?
När jag var 14 år började jag med något som heter piczo, och även något som heter freewebs (idag endast webs.com) På piczo.com använder man mycket HTML och på webs.com är det i princip bara HTML. Jag höll på med piczo i ungefär 2 år, och med webs.com i ett par månader innan jag tröttnade. Så på piczo och freewebs/webs.com lärde jag mig grunderna, både inom HTML och  photoshop. Man skapade en egen hemsida, där man la ut sina alster. Jag gjorde lite mer än 300 layouter (blends) med olika artister, modeller och skådespelare och la ut. Varje gång jag gjorde en ny blend lärde jag mig mer och på så sätt blev jag bättre och bättre på photoshop. Inte nog med att man lade ut sina blends, icons, avatars etc. på piczo & freewebs - man lade även ut tips om photoshop och HTML. Därmed lärde jag mig enormt mycket, och HTML är faktiskt ett språk - så det jag hade lärt mig på freewebs & piczo kunde jag ta till vara på när jag började designa på blogg.se. Jag gör det fortfarande, ibland.

Så via piczo/freewebs och google lärde jag mig även photoshop. Jag har hittat tutorials (guider) på lunarstorm, google, photoshopskolan (innan de satte att man var tvungen att ha deras CD för att kolla på tutorialsen), från olika bloggar och olika piczo/freewebssidor.
Hemligheterna är:
1. Man kan googla allt (helst på engelska, använd sedan google translate)
2. När du lärt känna programmet kan du hitta på egna sätt att göra saker på. Det finns alltid 10 sätt att göra 1 sak på!

Har du Photoshop? Vilket, och varför just det? Hur har du fått tag i det?
Jag har Photoshop CS, jag har haft det i lite mer än fyra år, och så som jag har förstått det så är det inga stora skillnader på CS2, CS3 och CS4. Det kanske det är, men jag trivs bra med mitt. Som svar på hur jag fick det så fick jag en installations-CD i födelsedagspresent av en gammal pojkvän då för fyra år sedan.

Hur mycket kostar Photoshop?
Om du har ett CSN-kort kan du få ett Adobepaket CS4 för ungefär 2500 kronor. Annars ligger Extended versionen på lite dryga 16 000 kronor, och vanliga CS4 kostar ungefär 11 000 för en fullständig version.

Hur kan jag få tag i Photoshop?
Du har fyra alternativ:
1. Ladda ned det från Piratebay.
2. Ladda ner en trialversion från Adobe.
3. Fråga mamma/pappa/vän/bekant om de har en cd på jobbet som du kan få låna.
4. Köp det.





Vilket program använder du när du gör dina videos som filmar skärmen?
Jag använder ett program som heter Camtasia Studio 7.

På kanal 5:s hemsida står det att de har sänt 2 säsonger av Grey's Anatomy och är nu inne på tredje. Har de sänt allting om igen då? För jag är på säsong fyra nu, och det jag ser har jag redan sett en del på TV.
Samma sak med Desperate Housewives. En gång när jag var yngre skulle jag starta en Desperate Housewives-hemsida, och skriva lite om varje avsnitt. Då kände jag inte till IMDB, så jag gick in på Kanal 5:s hemsida den gången också. Då står det att episoder som enligt mina boxar ska vara i säsong 2-3 är säsong fem. Jag fattar inte alls Kanal 5:s stategi.

De ligger ju även efter en del. Idag har ju det nya Gossip Girl-avsnittet kommit, vilket betyder tjejkväll! Vi bara måste samlas och se på det. Åh, äntligen!

Jag minns när jag hade min hemsida. Då hade alla, eller ah, vi var liksom ett gäng (jag känner ingen personligen, men man hade kontakt varenda dag, bytte idéer om HTML och photoshop och kändisar och allt) som hade Wall Of Shame-sidor, som en del av vår hemsida. Exempel:
När en av mina besökare hittade min blend med Vanessa Hudgens hos en tjej som påstod att hon hade gjort den, och mitt namn var borttaget, så hamnade tjejen på min Wall of Shame. Det var underhållande. Haha. Jag menar, att sno andras grejer? Det är lite respektlöst tycker jag.

Idag har jag surfat runt lite, och hittat två bloggare, som numera aldrig kommenterar min blogg. Dock tycker de att det är himla roligt att ta kort på samma saker som jag gör - och inte nog med det; döpa inläggen till samma saker som jag gör. Jag lägger ju ut tips & tricks här, men det betyder inte att man behöver kopiera rakt av. Vissa saker är faktiskt lite överdrivna tycker jag.
En av dem verkar hämta idéer lite här och var och kopiera, faktiskt, så det är ju inte bara jag.
Och nej, jag tänker inte länka dessa två, de får fortsätta bäst de vill. Jag tar det bra - de tycker ju antagligen om det jag gör. Eller?

Igår var jag med tre tjejkompisar, vi kollade på film, åt godis och allt sådant och bara pratade. Det kändes som att det var längesen jag gjorde det, och det var så sjukt mysigt. Vi pratade verkligen om allt; om när jag och Linnea fyller arton, om fester, kläder, skolan, allt helt enkelt.
Så såg vi ju på film också... och det är därför jag har rubriken eskapism eller regression. Fast jag förväntar mig inte att alla vet vad det betyder. Eskapism och regresseion är olika försvarsmekanismer som Sigmund Freud har etablerat i sin psykoanalys (psykologi alltså) och det är ett sätt att skydda psyket. Om man mår dåligt, alltså psykiskt dåligt på grund av något så kan psyket använda sig av dessa. Eskapism är när man dagdrömmer, och drömmer sig bort till en annan värld, och igår kollade ju vi på en film som utspelade sig i en minst sagt annan värld. Regression är när man "återgår till barndomen" för att man tycker att något är jobbigt. Och filmen var väl från sju år, och man borde kanske inte tittat när man ska fylla arton? Haha.
Filmen vi kollade på var Bratz. Den var riktigt rolig och riktigt töntig och bara sådär så att man kände "åh vad skönt att vi kan titta på en sån här töntig film, som dessutom är dubbad".

Ja, tjejer, tack för en jätterolig kväll. Borde göras om!

Dagens undanflykt för att det har varit risig uppdatering här på bloggen är...
Jag gick upp klockan tre idag. Fattar inte vad det är med mig, jag är helt slut. Okej, jag la mig sent också. Men ändå - tre?!
Japp, så därför får ni bara detta, ett tips & tricks inlägg och pälsdebatt-inlägget idag. Jag är helt slut nämligen. Kanske att det blir lite mer senare.
Fast jag lär kolla på Grey's då. Förlåt bloggen. Men ah, ibland behöver man lite tid för sig själv också. Men imorgon ses vi!

Okej, nu har jag tänkt i flera dagar på hur jag ska formulera detta inlägg. För det är trots allt ett ämne som upprör - inlägget ska nämligen handla om päls.
Nu har jag tänkt väldigt mycket för att jag ska formulera mig rätt och för att ni ska förstå, men att jag inte ska liksom säga något dumt och radikalt. Men först vill jag berätta om en händelse som inträffade mig i våras. Då var ett politiskt ungdomsförbund och hälsade på oss samhällsklasser i skolan. När de hade pratat klart så fick vi ställa frågor och någon undrade vad de tyckte om klimatproblemen. Helt oväntat säger dessa människor att de tror att det är ett pr-trick. För att vi ska köpa dyrare saker som är ekologiska och vi ska köpa miljövänliga bilar och lalalala. Jag blev helt chockad, jag har aldrig hört något liknande. Och jag håller verkligen inte med. Det jag vill komma till att de är en minoritet som tycker detta, och det måste vi acceptera. Att inte acceptera andra människors åsikter tycker jag gör att vi går tillbaka långt bak i tiden.
Jag vet att jag har ganska svårt att ta kritik, för jag blir ledsen när folk på ett spydigt sätt säger emot mig. Jag tycker det är svårt att ta, men det är något jag jobbar med. Jag läser alltid mellan raderna och ser personangrepp.
Hur som helst. Nu till pälsen. Nu har ni hört detta om klimatproblemet och vad dessa människor från det politiska ungdomsförbundet tyckte, och tänk på det när ni hör vad jag vill säga.

Jag tror inte på allt (observera allt, jag tror på lite grann, inte på allt) som har att göra med pälsindustrin. Jag tror inte på att alla djur behöver genomgå tortyr för att pälsar ska hängas ut i butiker. Jag tror att detta är propaganda. Och (nu kommer ni antagligen bli jättearga, men det får jag ta) jag tror att alla dessa djurrättsorganisationer har ett finger med i spelet. Jag menar, varför i hela världen skulle de som torterar djuren filma det? Varför? Om jag skulle skända ett djur (vilket jag aldrig skulle göra) levande, då skulle jag ju inte ställa mig och filma det. Det finns ingen poäng. Och därför, missförstå mig inte nu, jag tror inte att djurrättsorganisationer slaktar djur för att komma med propaganda, men jag tror på något åt det hållet.
Jag är en minoritet som tror på det här. Men - på samma sätt som det jag skrev ovanför med klimatfrågan - så är det också något som omvärlden måste acceptera.

Nästa argument jag har i denna frågan tänkte jag likna med Kenya. Kenya är ett land i nöd. Ett land utan en fungerande regering, utan en fungerande president. Det är två (!) "presidenter" i Kenya, som delar på makten, men som inte kommer överens. På grund av detta stora (sjukt stora) problem, så kan man inte hantera andra problem - som till exempel kvinnlig könsstympning. Det finns nämligen inte ett fungerande styre i landet som kan ta tag i frågor som detta, och på så sätt blir det svårt för omvärlden att gå in och säga vad som ska göras. Det är för det första respektlöst mot de som försöker, och ja, ingen vill hamna i onåd.
Vad har då detta med pälsindustrin att göra? Jo, jag tror att så länge världens större problem (alltså; könsstympning och djurtortyr är fel men det finns problem som är större, som vi först måste åtgärda) som inbördeskrig, svält, barnarbete och trafficking existerar så kan vi inte göra stora förändringar för djuren. Jag tror att vi måste börja i rätt ände. När barn inte längre behöver arbeta, och fattigdom inte längre finns, ja, då blir det lättare att ta tag i pälsindustrins brister. För jag tror även att människor som behandlar djuren på det sätt som ofta framstår med skändning och tortyr, är just fattiga - de gör vad som helst för pengar. Om vi i Sverige hade haft en pälsindustri så tror jag att vi hade behandlat djuren med mer respekt, och vi hade använt den päls som blivit över från till exempel köttindustrin eller liknande. Vi hade inte dödat djuren för att få päls.

Mitt sista argument ska jag likna med barnarbete. Barnarbete är något som idag inte är accepterat. Om H&M har en fabrik i Bangladesh där det är barn som tillverkar kläderna så blir det ett himla liv, och inte bra publicitet för Hennes & Mauritz. Många bojkottar till och med H&M under en viss tid. Jag tror att samma sak händer med päls. Om ett etablerat, känt och inflytelserikt pälsföretag köper in päls som har gjorts av djur som torterats och skändats så tror jag inte att detta ger bra publicitet för företaget.

Tack för att ni lyssnade.
Och vi får inte glömma att detta troligtvis är ett ämne som kommer prägla vårt samhälle i ytterligare generationer.

Sista frågan från Vendela lyder såhär:
- Hur gör man hela bilden svart-vit och sen låter en detalj i bilden vara i färg, ex. ögonen?

Börja med att öppna din bild och duplicera lagret, genom att högerklicka på lagret i lagerpaletten, som ligger nere till höger i Photoshop.


Klickbar bild.
Tunna nu ut din kopia, alltså gör den svartvit med kortkommandot (Ctrl + Skift + U)


Klickbar bild.
Välj nu suddigummet (E), zooma in, och börja sudda ut det som du vill ha färgat, till exempel ögonen. Så lätt är det.
Lycka till!

Del fyra, idag handlar Vendelas fråga om hur man gör kontraster med svartvitt:
- Hur gör man bilderna starkt svart/vitt, som min header-bild?

Detta fungerar inte med vilken bild som helst, du kan inte gå och fota dig själv med svart bakgrund och sedan göra om kontrasterna så att det blir vitt. Men jag ska visa så gott jag kan hur man gör:
Först får du göra din bild svartvit och det gör du genom att Tunna ut (CTRL + Skift + U)


Klickbar bild.
Alla bilder är unika, och det funkar inte att ställa in ett speciellt nummer för att få samma kontrast och intensitet på alla bilder, man får helt enkelt prova sig fram här också. Men det är här du ändrar intensiteten och kontrasten.
(Ifall du vill uppnå ännu mer kontrakst kan du även gå in på Nivåer och Kurvor, och ändra lite. Du får prova dig fram även där.)
Lycka till!

Jag tänkte bara berätta att nu har jag och Ludwig hittat ett resmål som vi troligtivs ska resa till i sommar. Så mysigt. Det är Grekland - ofc. Jag älskar Grekland, har varit där tre gånger, och det har Ludwig med. Men vi tänkte prova på något nytt i år, en ny ö som ingen av oss har varit på. Så nu ska vi bara få klartecken så bokar vi. Hur underbart som helst.

Nu ska jag kolla på Madagaskar två, och när Ludwig har somnat (han gick upp tidigt i morse, sov bara 4 h 45 min i natt) så ska jag kolla på Grey's Anatomy igen. Längtar typ efter det. Haha. Alltså, inte att han ska somna (han lär läsa detta) utan Grey's.
Dags för popcorn och barnfilm - yay.

Anledningen till dålig aktivitet här på bloggen idag är två ord: Grey's Anatomy. Jag gick upp halv två och har sedan dess kollat på ett antal avsnitt. Älskar serien, helt underbar! Jag lipar alltid, men samtidigt är det ju lite komiskt här och var.
Ja, så nu vet ni varför jag inte har lagt ner så mycket tid på bloggen idag!

Nu har vi kommit till del tre i denna serie, då Vendela ställer photoshopfrågor och jag svarar. Om ni vill se de föregående tipsen, klicka då på ett eller två. Dagens fråga lyder:
- Med vilken pensel/verktyg täcker man? ex. Finnar och rynkor m.m

Saken med Photoshop är att det finns ett visst antal saker du kan göra, men du kan göra just en sak på säkert 10 olika sätt. Och idag tänkte jag visa ett sätt, som enligt mig är det bästa sättet att ta bort finnar och rynkor.
Börja med att öppna din bild.


Klickbar bild.
Välj klonstämpel (S). Och ställ in penselns storlek. Den ska inte vara för stor och inte för liten. För du ska nämligen klona ett ställe på bilden som ser bra ut. Om du har en finne i pannan ska du klona ett annat område i pannan som ska täcka över din finne. Därför måste det var en bra storlek, och du får testa dig fram. Kör på en luddig pensel, det ger bäst resultat då det får den normala huden och det klonade att smälta samman.

För att klona håller du inne ALT och klickar någonstans i ditt ansikte där du har normal och felfri hy. Om man har riktig acne kan det krävas att man zoomar in riktigt ordentligt och jobbar med riktigt småpenslar, då det kanske inte finns så mycket felfri hy.
Att tänka på är att så stor som penseln är, så stor bit klonas till finnen. Men bara för det kan du inte ha en pensel som är exakt lika stor som finnen, utan kör på en lite större. Som sagt - prova dig fram!
Alltså - håll inne ALT och klicka på en felfri del av ditt ansikte. Sedan är det bara att börja måla på din finne så att den försvinner. Lycka till!

Här kommer del två där Vendela frågar och jag svarar. Det borde ju faktiskt ligga i frågor och svar kategorin... Men jag lägger det i Tips & Tricks, för det är ju där folk kommer leta ifall de vill få tips. Hur som helst. Vendelas andra och tredje fråga löd:
- Med vilken pensel/verktyg förstorar man? ex. läppar, ögon m.m
- Med vilken pensel/verktyg förminskar man? ex. kurvor, hår m.m

I och med att man gör detta på samma ställe så visar jag båda sakerna i detta inlägg (alla bilder är klickbara):
Börja med att öppna din bild.


Klickbar bild.
Klicka på filter, och sedan på Gör flytande (Skift + CTRL + X).


Klickbar bild.
När du kommer in i den nya rutan så finns det ett antal saker du kan göra, men jag visar bara hur man förstorar och förminskar. För att förminska väljer du det verktyget som pil ett pekar på, Hopsnörningsverktyg (S).
För att förstora klickar du på verktyget som pil två pekar på, Utbuktningsverkty (B).
Om du har en stor bild kan det vara smart att köra på stor pensel, i alla fall när du ska förminska. Det blir lättare och ser bättre ut. Penselns storlek väljer du till höger, som den övre, högra pilen pekar på.
Och om du gör fel, eller det blir fel och du ångrar dig så klickar du på Återställ alla, vilket den nedre pilen till höger pekar på.
När du är klar klickar du bara på OK.

Lycka till!

Vendela skickade ett mail till mig och frågade lite frågor om Photoshop, och jag tänkte besvara en fråga per dag nu fram över. Så om ni vill lära er lite saker om Photoshop (ni som inte kan, det vill säga) så ska ni kolla här för det kommer upp ett/två tips om dagen.
Vendelas första fråga:
- Hur skriver man en signatur på bilderna? längst ner i hörnet på bilden som du har? till exempel när det står: "copyright: vendela holmberg"

Detta är väldigt lätt så jag ska visa hur man gör med hjälp av print screens:

Mina före och efter bilder som jag gjorde för typ 1½ år sedan? Jätteroligt tidsfördriv om ni frågar mig!

 
För övrigt håller jag på med en bloggdesign, som tar lite tid. Snart är jag klar med denna period, och jag är överlycklig. Äntligen lite tid för mig själv och slippa vara stressad över alla designer som ska göras. Det kommer mer, I promise, måste bara styra upp det här med designen jag håller på med nu!

Jag vaknade av att solen stod rakt i ansiktet på mig, och drog slutsatsen att då kan klockan inte var mycket om den stod så lågt på himlen. Jag insåg inte att det är högt för att vara på vintern. Så jag masade mig upp och fann att klockan var halv ett. Hoppsan. Så nu ska jag sortera min tvätt och slänga in en maskin, sedan gå ut i det fina vädret och ta lite foton. Mina tidigare bilder har ju ofta varit med molnigt, men idag skiner solen. Så jag ska gå ner till sjön och försöka hitta några motiv.

Puss på er så länge!

Nej, inte direkt, det har varit en kort dag som har bestått av tv-tittande - Vänner marathon, och pizza och thaimat. Nyårsdagen är som gjord för den sortens mat. Just nu sitter jag och försöker organisera hur jag ska fixa det här med designerna. Men det löser sig, det löser sig. Inga fler mail bara tack.

Jag tänkte faktiskt lägga mig i ett bad med min bok och tvätta håret med mitt rehabshampo, göra inpackning och allt sådant. Efter gårdagens bravader kan det behövas. Ja, så I'm off. Jag är glad att ni följer mig trots dagens dåliga uppdateringar.
Men jag kommer ju tillbaka imorgon hoppas jag att ni förstår. Med fina bilder, photoshopmakings, lite tips och daglig uppdatering.

Här ska ni få höra en sammanfattning av 2008.
I januari fyllde jag sjutton år, och började även blogga. Det var först på skämt, en kompis till mig hade börjat blogga om mode, och jag tillsammans med en annan tjej skulle bevisa att jag var bättre på att blogga om mode och kunde dra fler läsare. Det blev min första "seriösa" blogg, och det blev även ett slags drog. Jag hade min första egna fest i samband med min sjuttonårsdag, och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag tänker tillbaka på den. I mars hade jag min andra fest, något jag aldrig kommer att glömma. Den var här hemma hos mig, och det var kändistema. Det var jätteroligt, och det var totally värt det trots min mammas utbrott.

Vårmånaderna flöt på, jag gjorde inte speciellt mycket anmärkningsvärt, förutom att jag lyckades få bra betyg, flyttade min blogg till devote och slutade ettan. Sommaren bestod av jobb, jobb och åter jobb. Jag lärde mig mycket nytt i samband med detta - tog mycket ansvar, fick en del utskällningar som jag var värd, och blev helt klart mer vuxen. I juli åkte jag till Barcelona, och sedan till Öland med min pojkvän Ludwig, hans mamma och en familj till. Det var en fantastisk vecka. Och Barcelona  var hur roligt som helst det också.
Min farmor dog i juni, något som gjorde mycket ont. Hennes begravning var det värsta jag har varit med om tror jag, jag har aldrig gråtit så mycket. Men det förde något gott med sig - jag fick träffa min ingifta faster Taty (Tatiani) för första gången. Dagen efter min farmors begravning gick jag på bröllop, där jag även sjöng för brudparet. Det var en upplevelse. Och det stärkte mitt självförtroende.

Hösten kom, med nya utmaningar. Skolan började och jag fick komma Pernilla nära, vilket jag är väldigt glad att jag fick. Jag älskar skolan men det var faktiskt då, när jag började tvåan, som jag började älska den. I oktober flyttade jag min blogg från devote, av olika skäl, hit till blogg.se. Jag är supernöjd ska ni veta. I samma månad åkte jag till New York, tredje gången jag besökte USA, men nu en ny stad. Det var fantastisk roligt. The time of my life, ungefär. Jag shoppade som en galning, gjorde slut på alla pengar jag hade sparat sedan sommarens hårda arbete.
I slutet av november åkte jag ner till Malmö, och deltog i The European Youth Parliament under en session. Det var en upplevelse vill jag lova. Den visade mig hur roligt det är med politik och även med skolarbete overall. Det är sjukt roligt att veta mycket, jag vill bara sluka kunskap efter det.
December gick redigt fort, med skola, luciarepetitioner och luciauppträdanden.
Efter att jag hade läst Fotografisk Bild A i skolan i ungefär 3 månader bestämde sig min mamma för att köpa mig en systemkamera... och here we are.
Tack för ett bra år, men 2009 lär bli bättre!