SANNAS RUM

 

Förlåt, men jag börjar faktiskt nästan skratta när jag ser det här. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga; "Detta stämmer verkligen inte" känns lite väl desperat. Hur som helst så kan jag säga att isåfall har jag verkligen inte fnissat åt dig, men jag är faktiskt 100% säker på att detta aldrig har hänt. Så jag vet inte riktigt vad du har fått det ifrån. Jag går sällan med mina kompisar, och om jag gör det så går jag definitivt inte och synar folk upp och ner. Mina kompisar skulle dessutom inte låta mig fnissa åt en annan människa, och de skulle aldrig fnissa med mig om jag skrattade åt en annan person.

Så antingen är det helt fel person du menar, eller så har du missuppfattat våra otroligt roliga dagar som vi har tillsammans. Tycker dessutom det är konstigt att du inte lämnar någon form av kontaktuppgift så att jag isåfall kan kontakta dig så att vi kan prata om det. Varför gör du inte det? Du står heller inte för vem du är här, tycker inte jag. Jag skulle aldrig lämna ut dig, så jag fattar inte varför du tar kontakt med mig genom bloggen.

Dessutom tycker inte jag att jag verkar trevlig i bloggen; jag tycker att jag beskriver mig själv som en datanörd, med söta vänner, politiskt engagerad med mycket åsikter och en ytlig person som bryr sig om sitt yttre. Den personen är den jag är i bloggen. Om du har uppfattat mig som väldigt trevlig i min blogg får det stå för dig. Hade jag varit elak hade ju det varit ett problem också. Jag är mig själv till 100% i min blogg, jag är mig själv till 100% i skolan.

Jag skrattar inte åt folk på det sättet.