Ja, om ett par timmar åker jag till Stockholm. Och jag hade först tänkt att jag skulle sitta uppe till ganska sent nu ikväll, så att jag blir så trött jag bara kan bli. Det tyckte inte min omgivning var en bra idé, för det skulle tydligen inte funka. Men jo, hörrni, det lär funka. Hur som helst så har jag tänkt att jag ska se om Desperate Housewives, börja om från början helt enkelt. Så jag har ungefär tio avsnitt att titta på nu, på vägen upp och på vägen ner. Vilket känns bra, bra, bra.


Jag är lite smånervös, men det är jag alltid när jag ska åka på grejer själv. Visserligen har jag en klasskompis med mig, och några andra har jag träffat innan. Fast det är ju inte det jag är rädd för egentligen. Jag är ju rädd att jag ska tappa bort mig. Det där med tåg är inte min grej...

Men Lucas har i alla fall förklarat jättebra hur jag ska gå tillväga när jag kommer upp till T-centralen, och Josefine har ju fixat alla biljetter och så. Det kommer lösa sig, det kommer gå bra. Jag klarar mig..
Okej, då hörs vi igen på söndag eller måndag, beroende på hur trött jag är på söndagkväll när jag kommer hem (bussresan hem är mellan 14.45-21.00, "finns det någon som vill hålla mig sällskap via telefon?", ungefär)

---

Uppdatering: Klockan är typ nio, och jag har inte packat klart än. Vad är det för fel på mig? Jag har verkligen ingen motivation till att packa. Kanske för att jag inte har så stor motivation till att kliva upp 06.00 imorgonbitti och övningsköra in till stan.
Jag drar slutsatsen att jag är en b-packare.





 

Ja, jag kommer lämna er och bloggen för att åka till huvudstaden i helgen. Det ska bli jättehärligt, jag har inte varit där på ett och ett halvt år. Jag åker dit för att gå en kurs som heter Bas Liberal, så att man får lite bättre koll på LUF:s handlingsprogram med mera. Jag tycker det ska bli väldigt intressant, och jag kommer lära känna massa nya människor. Oturligt nog går tåget 06.42 på lördag morgon. Jag trodde nämligen att det var girls night out på fredag, men inte då. Så jag hade kunnat åka imorgon...

Men det får bli som det blir. Jag hoppas ju starkt på att det finns en dator på gården/vandrarhemmet vi ska bo på, som ligger på Drottningholm.
Nu håller jag i vilket fall som helst på att packa, och då är den stora frågan vad i hela världen ska man ha med sig? Nu när jag har fått en så stor och fin resväska (rosa!) så har jag ju i och för sig plats för det mesta. Jag har diskuterat lite med Niclas via facebook om det blir fritid eller ej. Vi är i alla fall taggade på fritid. Fast jag ska vara ärlig - det har tidigare inte blivit som jag trott vid sådana här LUF-resor, och då menar jag att det alltid har blivit 100% bättre än vad jag trott.

Men, jag siktar nog på klänningar. Det är ju trots allt min uniform. Jag är en klänningstjej. Så det blir Style By Stars, någon lite finare ifall att det blir någon kvällsaktivitet.. Också så klart sänglinne, necessär, extra skor, extra väska... Allt nödvändigt helt enkelt. Det tycker jag är det värsta som finns, när man åker på sådana här saker, som typ LUF-saker, EUP eller något, också inser man att man skulle slängt ner typ badkläder/en partyoutfit eller något liknande.

Sista inlägget om Lundsbrunn nu! Jag lovar. Haha.
Ni fick ju uppdatering under helgen, så jag behöver ju inte skriva något milslångt inlägg om hur allt var. Men det var riktigt roligt, och jag ser fram emot att träffa de andra på söndag igen, och om två veckor åker jag till Stockholm för att gå Bas Liberal-kursen. Hur kul som helst. Ni får bilder, mycket roligare än text tror jag.

Nu tänkte jag berätta lite om gången i helgen, alltså vad vi har gjort under den fantastiska EYP (European Youth Parliament) Sessionen i Malmö 2008.

Fredag: Uppstigning 04.30, wonderful! Vi hämtade Haruna på Lerums Station, samt Sara och Linnea borta vid Aspen. Sedan åkte vi in till stan där vi tog tåget ner till Malmö. Jag sov inte på hela resan, tråkigt nog. Vi satt och försökte komma på vår limerick till vår School Presentation som vi skulle ha på kvällen.
However, när vi kom till skolan lämnade vi vårt bagage i skolan, och hade sedan en Opening Ceremony på St. Petris skola. Vi var väldigt trötta, och ska jag vara ärlig var det inte speciellt roligt, en gubbe som pratade om lagen om att köpa alkohol utomlands eller något.
Sedan blev det teambuildin med alla delegater. Det var sjukt kul. Först lekte vi Evolution, där man går från amöba till Superman genom att battla folk i sten-sax-påse. Haha, det låter ju sjukt. Sedan lekte vi Blip-blop. Jätterolig lek, men jag orkar inte förklara. Haha. Efter det var det någon Haiduken-lek, som gick ut på att man bara skulle skrika olika saker och kasta en påhittad powerball på andra delegater. Det var om än ännu roligare!
Vi delades sedan in i våra kommitteer, jag var i The Committee on Employment and Social Affairs (kortnamn EMPL) så lekte vi de klassiska teambuildinglekarna - inte prata men ställa sig i rad utefter hur gammal man var och så vidare.
Time for lunch - köttbullemacka, vilket skulle bli min lunch varenda dag under helgen...
Efter lunchen var det dags för ännu mer teambuilding, och det var helt stört roligt!
 

Okej, efter all teambuilding var det dags att äta middag. Det blev ett slags lasagne, men med korv. Inget vidare gott. Vi åt middag med delegationen (alltså åt jag med min skola) och vi satt med delegationen från Viktor Rydbergs Gymnasium i Stockholm - jättegoa tjejer, och en kille också, han var jättetrevlig!
Sist men inte minst denna fredag, var det dags för vår limerick, och alla andras skolpresentationer. I pauserna hade Jakob och Lauren, två från ORGA lite underhållning. Och jag kanske ska förklara det här med Awkward Silence. Varje gång det blev pinsam tystnad för att de drog dåliga skämt eller så, så skulle de ta av sig ett klädesplagg. Men det gjorde de inte, utan det blev snarare att publiken ropade Awkward Silence typ hela tiden. Det slutade med att de bytte kläder.
ORGA byggde även en pyramid och sjöng Små Grodorna samtidigt!



Mitt bagage försvann tyvärr under kvällen, så jag kunde inte gå och lägga mig förrän vid halv två...

Lördag: Uppstigning vid halv åtta ungefär, vi var busiga som låg kvar en stund. Sedan var det frukost tio över åtta. Vi gick St. Petris skola igen och började med vårt kommitteearbete, vilket var att försöka svara på frågan "Hur kan vi jämna ut gapet angående sjukvård i Europa". Tyvärr skedde missöden, som jag nämnde tidigare, och jag var tvungen att åka till akuten. Hemskt tråkigt, för jag missade stor del av arbetet, och hade inte den blekaste aning om vad EMPL hade kommit fram till och vad jag skulle stå för under söndagen på The General Assembly. Jag vågade heller inte ta på mig någon uppgift, för jag var rädd att jag skulle missa i och med att jag inte hade varit med och gått igenom det.
På kvällen hade jag tänkt ligga hemma, då jag mådde jättedåligt, men jag bestämde mig för att följa med till EYP-festen som skulle vara nära chokladfabriken i Malmö. Det var ganska segt, men på sina ställen var det roligt. Speciellt dansen som Felix och Felicia lärde typ alla, Big Fat Pony och att lära sig räkna till tio på skånska. My weakness is tre! Det var faktiskt bra band som spelade också. Haha. När vi kom hem hade alla resolutioner efter dagens arbete tryckts upp och vi skulle prata om det. Klockan var närmare ett när vi började. Jag hade som sagt inte hängt med speciellt mycket, och mitt illamående var på en skala ett till tio en tia, så jag hade svårt att hålla ögonen öppna. När allt var klart, vi hade pratat igenom och kollat bristerna med resolutionen, alltså vilka frågor som troligtvis skulle komma började tjejerna i min grupp förbereda sig med defence speech och Operative Clauses. Jag somnade inte förrän vid halv fyra.

     

Söndag: Jag vaknade ungefär tjugo över sex, också var det dags att börja packa. Det var hemskt att gå upp, vilket ni säkert förstår. Det var sedan frukost, men mitt illamående höll i sig vilket gjorde att jag inte fick ner något alls. Sedan gick vi till Hilton Hotel i Malmö och påbörjade The General Assembly. Först var det en föreläsning med en kille som jobbar i Europa Parlamentet, sedan höll Chris Mackin, presidenten för sessionen, en påhittad resolution om bananchips, som hade blivit en symbol för alla oss som var där (vi fick det på alla fikaraster, på partyt... hela tiden!). Så att vi skulle se hur allt gick till. Denna resolution, samt defence speeches, attack speeches med mera var väldigt roliga!  Sedan var det vår tur, vi var först ut! Det gick himla bra. Först höll Veronica ett Defence Speech, sedan höll... jag kommer inte ihåg vem, men någon höll ett Attack Speech (från en annan kommittee alltså), sedan var det öppen debatt där alla ställde frågor. Och sist men inte minst höll Robin och Anna sum-up-speech. Vår resolution gick igenom med ganska stor marginal tror jag. Vidare med alla andra resolutioner, vilket var ytterligare 7 stycken. Det blev en del bananchips, köttbullemacka, nescafé och jordgubbsvatten. Det var hemskt lärorikt och sjukt roligt, även om man var trött, ledsen och hade hemlängtan (läs sänglängtan). Vid 5 var det över, och sedan var det dags för Closing Ceremony när där vi sjöng Imagine och allt sådant, hemskt och sorgligt. Men jag grät faktiskt inte. Tåget hem gick klockan 19.08 och jag somnade så fort jag hade läst lite om kondition inför provet idag!

 

Nu är jag hemma igen (började på engelska, men insåg att det inte var nödvändigt, så delete). Jag är sjukt trött och ska gå och lägga mig. Har aldrig varit med om ett sådant här tempo.
I detta inlägg får ni lite trevliga bilder, och när jag har fått lite mer energi så ska jag berätta om hela helgen!

Men torr jag är som står vid datorn på partyt, haha. 

Påfrestande dag - på alla sätt. Jag har sovit i två timmar nu på eftermiddagen, men jag känner mig helt dåsig och ser nästan i kors. Jag har inte ens börjat packa än, och jag behöver faktiskt gå och lägga mig om cirka tre timmar.

Som ni förstår kommer det inte bli så mycket bloggande under helgen (jag ska försöka MMS-blogga, om det går och om jag förstår mig på det) annars hörs vi av igen på måndag/tisdag.

Nu måste jag faktiskt stryka.

Gäller särskilda klädregler:
- Under invigningsceremonin på fredagförmiddag och generalförsamling på söndag förväntas att samtliga deltagare bär formell klädsel (vilket motsvarar kostym för pojkar, och kostym/dräkt/kjol för flickor)
- Under teambuilding krävs lite mer tåliga kläder, oömma, t då fysiska aktiviteter kommer att ske.
- Under skolpresentationen på fredagkväll kan eleverna om så önskar bära skoltröjor eller dylikt (dock ej obligatoriskt).
Övrig tid kan eleverna ha vanliga kläder, men tänk på att sessionen kommer att vara under mediabevakning. Varma höstkläder rekommenderas!

Det är dags att börja se över packningen inför helgen.

Sitter har i lobbyn, sann internetnord som jag ar.
Klockan ar tio over tio har, om 24 timmar, eller nej inte om 24 timmar, om 18 timmar landar jag i Sverige. Hem, ljuva hem. Det ska bli skont.
Och imorgon, sondag ska jag pa luciarepetition. Det ska bli kul att traffa alla igen. Och jag vill ju inte att Maria ska vara arg pa mig, sa jag far pallra mig dit.
Nej, nu maste jag upp pa rummet och forsoka fa ner det jag kopte igar, och 6 stycken I ♥ NY trojor. Jag tyckte det var viktigt att kopa ytterligare 6 stycken. Haha.
Efter att vi har checkat ut fran hotellet ska vi ut pa lite sightseeing, och ata i stan. Sedan aker vi till flygplatsen, och jag tror, har for mig att planet gar halv sex amerikansk tid. Sedan mellanlandar vi i Kopenhamn, och dar ska vi vara i 2 timmar. Det ar skont att det inte ar sa lange.
Sa nu ar det sista gangen ni hor av mig harifran. For denna gang alltsa. Jag ska ju flytta hit, vet ni. Haha.
Men puss pa er, allihopa. Det har varit ett sant noje att fa resa till New York, och att ni har last om det har varit helt fantastiskt. Okej, det ar ju inte rekordhoga lasarsiffror, men det ar alltid nagot, och jag har fatt massor med kommentarer, om man raknar ihop det. Sa jag ar jattenojd. Tack allihopa!

Bry er inte om överskriften. Det var bara en rolig replik som en tant sa i ett tvprogram. Gotta remember liksom.
Hur som helst. Hörde ni om Tampa Bays målvakt som fick spel inatt? Eller igårkväll, enligt min dygnsrytm.
Där var jag! Yaay. Det var så sjukt ball, så himla roligt och fräckt. Vi var alltså i Madison Square Garden och såg matchen mellan New York Rangers och Tampa Bay. I Rangers vet ju alla att Henke står. Det var jättefräckt. Att en hel arena på hur mycket folk som helst sitter och skriker Hen-rik, när han gör en bra räddning, det var helt sjukt, jag fick gåshud. Inte alls som när han stod för Frölunda.
Ja, Rangers vann med 5-2, och varje gång de la mål så var det hejaramsor, eller en slags grej som gick såhär:
Goaaaaaal, Goaaal, Goaaaaal, Goaaaal, Hey, hey, heyheyhey.
Det var verkligen jätteroligt, och såklart var vi med i matchen, buade, skrek och grejade. Det är så man ska göra på hockey, eller inte överdriva utan bara göra det för att det är kul. Och inte vara elak.

   
Men till middag blev det såklart Ruby Tuesdays på Times Square. Mina föräldrar funderar på att öppna en sådan restaurang på Avenyn. Goda strawberry-/mangolemonades och Baby Back Ribs blev det för min del.



Och på flygplatsen hittade jag en jättesöt hund - Stella. Hon fick sitta i mitt knä massor och gosa med mig. En sån ska vi skaffa, Ludde, hihi.

Vi hade visst trådlöst internet på hotellet...
Yaaay!

Detta är det sista ni hör av mig innan jag kommer hem.
Så nästa gång jag skriver är jag i Sverige. Ganska skönt att komma hem. Borta bra, men hemma bäst.
Denna resan har nog varit den snabbaste resan jag gjort i mitt liv. Jag har visserligen inte blivit jagad av hemlängtan. Mest för att jag litar så mycket på Ludde, så jag har inget att oroa mig för. Och vi umgås så mycket så det är bara bra för oss att få längta lite. Funderade på om Grekland år 2004 gick fort, men nej, då hade jag skäl att längta hem också.
Nu på kvällen har vi spelat kort. Hjälp vad kul bluffstopp är. Underskattat också.
Också hade vi en tävling, den som kunde göra det snyggaste kollaget i Word. Jag vann och fick utökad shoppingkassa. Hihi.
I New York måste jag åka tillbaka till Soho och Forever21 så att jag kan köpa något kul till Linnea.
Och dessutom måste jag köpa ytterligare ett par I ♥ NY tröjor till kompisar som har bett mig.
Ja, nu har jag inte så mycket mer att säga än hejdå. Ha det bra alla, på söndag hörs vi igen!

Idag var det dags för den sjävklara minigolfrundan. Här är det ju verkligen en upplevelse att spela minigolf. De går in för det och det är riktigt kreativa banor med vattenhinder och allt möjligt.
Tro det eller ej, men jag låg etta ett bra tag, men sedan gick Michael förbi mig, och vann med 2 slag.
Kul var det i alla fall.





Efter minigolfen åt vi lunch å Applebees, det var inte alls som jag kom ihåg det. Men det var helt okej. Gott, mycket gott. Och jag tog chokladmilkshake vilket var jättegott. Yummie.
Tj Maxx låg nära, så mamma och Michael köpte en resväska. En röd. Jag är lite besviken. Men det var okej, bara jag får plats med allt. Kollade lite efter skor och grejer till Linnea, men jag hittade inget, eller jag kände mig osäker. Tur att hon la upp lite på sin blogg om vad hon gillade på Forever21 idag.
Sedan åkte vi till stranden, och var där en snabbis så att vi skulle kunna säga been there done that, ungefär. VI har ju varit där tigidare, men inte under denna resan och det har varit en sånt tjat om att vi ska gå till beachen.
Sist men inte minst åkte vi till Walmart, där vi köpte lite frukostmat, en ny film och jag köpte mig en borste.
Mer än så var det inte, men jag är i vilket fall helt slut.
Om en timma kommer Anna och Per hit med sina barn och ska äta middag. Jag orkar inte riktigt vara med, men jag antar att de ska sitta uppe och valvaka med oss sedan. Om Obama vinner kommer väl TV'n kastas ut. Jag tycker att det skulle vara en bra förändring. Visserligen kan man inte ta ut något i förskott - varken seger, positiv utveckling eller negativ utveckling.

Efter lunchen åkte vi till Tanger outlet. Det var väl inte världens bäst outlet, men det fanns lite grann. Jag shoppade lite på Walmart som låg bredvid. Hann inte på Tanger, hade bara 20 minuter där. Men vi lär ju åka till någon annan outlet i veckan.





När vi kom hem var det snabba ryck att byta till något snyggt (i mitt fall - stickad grå klänning, calvin kleinpumps och strumpbyxor) så åkte vi hem till Carina och Gunnar, ett medelålderspar som bor här i Charleston. Men ni hör ju på namnen att de kommer från Sverige. Åh, de var så sjukt trevliga, jag hade det jättekul och pratade massor med Carina.
Hon var så skön, med sin rosa Ralph Lauren-skjorta (sådan som jag köpte i NY), urtvättade jeans och UGG's.
Hon pratade mycket om golf och sådant, som inte jag förstod, men en del om Annika Sörenstam. Hon är jättestor här i USA, som ni säkert vet. Inte riktigt lika omtyckt i Sverige dock. Vilket jag kan förstå. I maj hade hon nämligen en tävling här på Rivertowne, alltså området där vi bor. Vi bor ju liksom på en golfbana kan man säga, 15:e hålet ligger precis utanför fönstret.
Annika Sörenstam var alltså värdinna för denna tävling och hon hade varit såå dryg mot Carina, att till och med hennes vänner, amerikanska vänner, hade reagerat på hur kall hon var. Carina var jättebesviken för att Annika knappt hade hälsat. Jag menar, Carina pratar ju svenska så då kan man ju bli lite nyfiken, lilla lilla Sverige, också möts de här på Rivertowne. Om ni förstår hur Carina menar.
Jag gjorde det i alla fall. Och Annika Sörenstam lät som en arrogant en. Men jag vet inte, för jag har ju inte träffat henne, men tydligen är det många som tycker detta...
Sedan försökte jag förklara hur jag tjänar några slantar då och då här på bloggen, och om bloggande över huvud taget. Carina åker typ bara till Sverige två veckor om året, så hon vet inte så mycket om det svenska samhället. Jag förklarade om bloggar och Blondinbella och sådant. Så nu ska hon kolla in min blogg. Yay.

However, det var jättetrevligt. Nu sitter vi här och kollar på någon wierdofilm på MTV. God natt på er alla!

Igår var vi på hockey. Stingrays mot Everblades. Det var inte NHL utan något som hette ECHL. Men det gick lika bra, för det var jätteroligt. Det var hejaramsor hela tiden och jag och min lillebror satt och skrek åt allting. För att det är roligt alltså. Vid offside var den självklara repliken "Oh Come On" till domaren, och så buade vi och hade oss.
Lätt att jag rekommenderar ishockey om ni åker till USA, det kan vara vilken nivå som helst - det är sjukt ball.

Sedan hade de ju en jätterolig maskot - en stingrocka såklart. Den hoppade omkring och dansade överallt. I pauserna var det olika amerikanska danslekar, typ "Slide to the left, slide to the right" och massa sånt. Så alla barn, och maskoten förstås, dansade och blev filmade upp på resultattavlan.
Det var verkligen jätteroligt. Tyvärr förlorade Stingrays, även om de ledde med 2-0 till en början. Men det var lika roligt för det.
I eftermiddag ska vi åka till någon outlet. Får se om jag hittar något, har ju typ bara 400 dollar kvar. Det är så svårt att räkna på hur mycket pengar man har när dollarn hela tiden går upp och ner. Det är dessutom inte så fint väder idag så att sola är inte att tänka på.
Ja, men jag återkommer säkert.
Puss på er alla.

Nya ordet är mulligt, istället för schtek enligt Jens Luder, om ni undrar alltså.
Jag har inte så mycket att berätta i och med att det är väldigt segt (men skönt och ostressande) här i South Carolina.
Sitter och kollar på Svampbob of course, och dagen börjades med att vi drev med någon av Hampus "vänner" på msn. Ja, vi fick, till en början, vi är inte så elaka.
Jag känner för att åka till poolen idag och få lite mera färg. Eller kanske lägga mig här utanför huset bara.
Nej, det får helt enkelt bli ett kort (okommenterat) inlägg här.

Tror att vi ska gå på ishockey ikväll. Vet inte vem, eller vilka men det ska bli kul tror jag. Inget shoppande idag, måste börja räkna på hur mycket jag har kvar att shoppa för.
Puss på er alla.

Efter förra inlägget bestämde vi oss för att åka till stan, eller Kings Street som gatan heter. Det är typ som Kungsgatan i Göteborg.

Letade efter Luddes tröja, men kunde tyvärr inte hitta den. Tråk.
Men vi var inne på en del roliga och intressanta affärer. Bland annat letade jag bodys på American Apparel, smycken på en sådan där sjukt stor, eller snarare fullproppad smyckesaffär, klänningar på Bebe, och lite på Urban Outfitters. Åh vad jag älskar den butiken. Så synd att det är ganska dyrt, annars hade man ju köpt massor. Men jag köpte lite grann i alla fall.

Det har hittills varit ett fåtal sällskap här som har halloweenat. Massa jättesöta små barn, och stora barn också för den delen. Thomas Tåget, Buzz Lightyear, Batman, spöken, Alice i Underlandet och massa andra söta saker var de utklädda till. Det kom även killar som inte var utklädda alls me som bara sa Merry Christmas, de hade hamnat lite fel. De sa i alla fall att vi hade ett fint hus.
Men sötast av alla var dessa små killar:

Thomaståget och Batman. Sooo cute. De ville ha Snickers och M n' M's.