SANNAS RUM

Jag tror att jag svävar på rosa moln nu. Fluffiga och fina, precis som den lille hunden ↓. Någon gång i mitt liv ska jag ha en liten Pomeranian Teacup. Då kommer jag vara yttepyttelite lyckligare än vad jag är nu. Jag är nämligen lite osäker på om man ens kan vara mer fylld av lycka än vad jag är för tillfället. Det är så mycket känslor i kroppen att jag faktiskt bara vill gråta. Så jag har tittat lite på Cold Case, för då gråter jag alltid i slutet. Även om jag är glad, glad som få, så är det som sagt mycket känslor, och det lättaste sättet att hantera dem på för mig är att få låta tårarna rinna lite. All ansträngning, all energi, all frustration och ledsamhet är borta nu, som bortblåst. Och jag är lycklig. Lycklig och glad. Glad och lycklig. Till och med så att jag känner mig fånig som bara tittar drömmande ut i luften och ler för mig själv. Men idag är det tillåtet. Nu har allt jag kan önska mig.


we heart it