SANNAS RUM

Jag tackar Gud för att ELLE dimper ner i min brevlåda då och då.
Ibland ger den mig ljus i tillvaron. Jag får drömma mig bort bland Diorannonser, vackra modereportage och framförallt finns det intressanta artiklar om mycket jag inte tidigare visste, och aldrig skulle fått reda på om inte fina lilla (?) ELLE hade berättat det.
Samma sak är det med konkurrenten Vogue. ELLE, som jag tror är större än Vouge numera, finns i Sverige och den finns på svenska.
Men hittills har Pressbyrån på T-centralen i Göteborg inte givit mig en skymt av Vogue. Den finns säkert där, bara att jag aldrig ser den. Och det är trots allt så förbannat annorlunda att köpa Vogue utomlands.
Jag köpte amerikanska Vogue nu när jag var i New York, och jag köpte brittiska versionen när jag var i Barcelona i somras.
Det känns helt enkelt lyxigt med Vogue, och desto lyxigare när den är införskaffad utomlands.
Hemma i Sverige blir det inte samma sak...
Dessutom känns Vogue mer påkostad än svenska ELLE; mer parfymtester (min näsa fräter nästan sönder i samband med inköp av Vogue), finare modesessions och ja... i allmänhet känns den mer påkostad.

Jag tror att jag har ångrat mig. Vogue hade inte känts lika exklusiv om det hade funnits en svensk version. Och Sverige overall kostar ju inte på någontingi onödan (senaste ELLE hade inte en enda test av varken schampo, parfym eller något liknande, okej det är kanske annonsörerna som väljer om de vill ha något i annnonsen eller inte, men ändå) så många parfymtester lär det ju inte ha blivit.
Nej, det är faktiskt bra som det är.